Ryggskott?
Kali ramlade på grusvägen alldeles utanför gården nyss och blev ledsen så jag lyfte upp henne och bar henne sista biten hem. Det skulle jag inte gjort, någonting i min rygg gick tydligen sönder, fast det märkte jag först när jag satte ner henne hemma. Det tog typ tio minuter för mig att resa mig upp från golvet.
Det är väl så det går när man envisas med att bära omkring på en tvååring fastän man är gravid och har foglossning. När folk har påpekat att jag kanske inte ska lyfta så mycket har jag bara svarat att "man kan väl alltid bära sitt eget barn" men det kanske man inte ska.
Är det ryggskott när det känns som om hela ryggen låst sig nere i svanken och det strålar ner i benen? Någon som brukar ha ont i ryggen som kan svara på hur länge sånt här skit brukar hålla i sig?
Jag vet inte vad jag ska göra om det inte går över till typ imorgon. Mamma och pappa kommer inte hit förrän på onsdag och Jannis kommer inte hem förrän på torsdag.
Här sitter jag i soffan och har svinjävlaont. Antagligen blir jag sittande här till någon kommer och hjälper mig upp.
Får jag gå och lägga mig igen?
Idag känner jag mig inte ens lite pigg. Men jag vet inte varför för jag tror jag har sovit bra inatt. Jag har i alla fall drömt en härlig dröm om att jag var i London och åt choklad.
Jag undrar vad Kali säger om jag går och lägger mig igen?
Trevlig fast ändå lite otrevlig dag.
Egentligen har det inte hänt så mycket alls idag, vi har tagit det riktigt lugnt och varit mycket inomhus och pärlat och kollat film. Jag skyller på att det blåst och småregnat hela dagen men det beror nog lika mycket på att jag har varit helt sjukt trött och haft halsbränna.
Det har varit mysigt och trevligt förutom att jag och Kali "tyckt lite olika" vid flera tillfällen under dagen.
Jag känner mig gnällig idag, för att två äckliga fästingar bitit Kali, för att en stor och dum älg varit och gnagt sönder mitt körsbärsträd, för att jag har ont, för att jag känner mig ensam och för att det bara är skit på tv. Jag tycker att det ska vara EXTRA bra tv på fredagskvällarna, men istället är det bara skit. Varför?
Just nu sitter jag och tittar på Par i textilkonst som går på Svt2 och jobbar på att ifrågasätta mina fördomar och att inte sucka och himla med ögonen åt dom som är med i programmet. Väldigt härligt att se på något som inte är så tillgjort och tillrättalagt ibland.
Lupiner.
Dryga ut föräldrapenningen lite?
Vad tror ni? Är det här "rätt" sorts vallmo? Har jag en liten förmögenhet i rabatten eller får jag nöja mig med att dom var fina att titta på medan dom blommade?
(Men vet ju aldrig, så bara för säkerhets skull är jag övertydlig:
Det här inlägget är ett skämt. Jag tänker alltså inte börja framställa och sälja opium.)
Fredag, so what?!
Idag är det fredag kan man läsa ÖVERALLT. Alla är överlyckliga för att det är fredag, men här hemma hos oss betyder fredagar ingenting speciellt. Eller det är väl trevligt att det är helg och vi brukar väl försöka mysa till det lite extra vi också, men vi är ju precis lika ensamma idag som alla andra dagar när Jannis är borta och jobbar.
Det verkar inte som om vädret riktigt kan bestämma sig idag. I ena sekunden skiner solen och sen regnar det ett par droppar. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Morgonrufs.
Och kolla vad vi fick till frukost idag igen. Tredje morgonen i rad. Amy har blivit riktigt duktig på att fånga möss.
Vill ni att jag ska sluta lägga ut bilder på döda näbbmöss nu? Hehe.
Soligt och varmt.
Wow! Vilket väder det varit idag. Det har blåst lite (som alltid här) men det har bara varit skönt för trots blåsten var det nästan äckligt varmt där en stund på eftermiddagen.
Jag och Kali har haft en riktigt slö dag och vi var tvungna att ta en paus inomhus efter lunch för att inte tjockmamman skulle svettas ihjäl i värmen.
Här satt vi inne och tittade ut på solskenet. Bild från Instagram.
Trots att vi satt inne under dom "värsta" timmarna och jag smorde in mig med spf 50+ när vi var ute så har jag bränt mig idag. Eller inte bränt mig så jag har ont, men jag är rejält röd på axlarna.
Svårt att fota sina egna axlar. Jag skyller på magen. Som vanligt.
Det var ju bara ett skämt!
Här skämtar jag på morgonen om att Amy inte kommit in med någon mus än idag "men morgonen är ju inte helt slut än."
Vad gör kattskrället pälsälsklingen? Jo självklart kommer hon in med en liten näbbmus en kort stund efter att jag publicerat inlägget.
En död liten näbbmus som tur är.
Min bondunge på väg upp från fåren nu på förmiddagen.
Sovit gott.
Inatt har jag och mina tjejer sovit riktigt gott. Jag vet inte vad klockan var när jag hämtade över Kali men hon somnade om och sedan har hon, jag och Amy sovit gott i en stor hög utan att vakna dessto mer.
Ända till klockan 8 sov vi (och vi gick inte upp förrän klockan närmade sig 9 tror jag), och ända anledningen till att vi vaknade då var för att Amy mjauade och tyckte att det var hög tid för hennes morgonjakttur. Hon har inte kommit in med någon morgongåva ännu, men morgonen är ju inte helt slut än.
Bild från i förrgår tror jag. Kali har raidat jordgubbslandet och står och mumsar i kvällssolen.
Hennes fångst. Eller skörd kanske man säger.
Magen 32+0
Vecka 32+0 idag. 80% färdigt och 56 dagar kvar till BF.
Om bara fem veckor är det vecka 37+0 och alltså okej för bebisen att komma utan att vara för tidigt. Fem veckor är INTE lång tid ska jag få be att tala om för alla er som inte förstår det själv.
Foglossningen har kickat in på riktigt och den, tillsammans med halsbrännan och mardrömmarna, håller mig vaken på nätterna. Det är numer ett helt projekt att få på sig byxor eftersom det gör vansinnigt ont att stå på ett ben.
Jag tycker att det varit ganska lugnt med sammandragningarna den senaste tiden, men idag är dom hemska. Typiskt att dom kommer just när Jannis åkt iväg.
Jag tycker jag har blivit stor som ett hus, att det börjar synas på hela mig inklusive i ansiktet och att magen är stor, tung och ivägen men jag har faktiskt inte gått upp mycket alls i vikt nu på sista tiden. "Bara" 0,3 kg sedan förra veckan.
Fortsätter det i denna takt kommer jag inte lyckas spräcka 70-kilosgränsen denna graviditeten. Det hade ju varit alldeles fantastiskt! Jag längtar till jag får bli smal och smidig igen.
Tråkigt.
Idag åkte Jannis iväg. Tråkigt, som vanligt, men lite extra jobbigt var det nog idag (speciellt för Jannis) eftersom Kali nu pratar såpass mycket att hon kan verkligen säga hur hon känner. "Kagi bli ledsen när pappa åka iväg" säger hon och tittar ledset på honom med sina stora blåa ögon. Och så hänger hon sig fast runt hans hals och nästan vägrar att släppa taget. Inte lätt för stackars Jannis att åka iväg då.
Och inte så kul för mig att se hur hon gråtande springer efter hans bil när han körde iväg. Men som tur är så blir hon ganska snabbt sitt vanliga glada jag igen. Det brukar räcka med att vi sätter oss och tar det lite lugnt och pratar om var och varför han åkt och att han kommer hem till oss snart igen. Vi tillåter oss att vara lite ledsna och då känns det ganska skönt att få bli glada igen efter en liten stund.
"Sneglingen" är en annan look som hon kör med ganska ofta, dock inte när hon är ledsen.
Morgongåva.
Amy kom in med en liten present nu på morgonen medan vi satt och åt frukost. Hon börjar bli riktigt bra på att fånga små näbbmöss nu, det här är hennes fjärde sedan hon fångade sin första för bara 16 dagar sedan.
Hon är så stolt när hon kommer med sina små "gåvor". Hon spinner och buffar dom mot mig som att hon verkligen vill att jag ska ta dom och äta dom. Vidrigt men samtidigt väldigt gulligt!
Jag har två frågor angående katter och deras beteende:
1. Varför vill dom visa upp det dom fångat?
2. Varför fångar dom näbbmöss om dom ändå inte tänker äta upp dom?
Dålig placering.
Hur länge tror ni det dröjer innan jag råkar sätta Voltaren på tandborsten?
Godis!
Mitt godissug kommer bara på kvällarna så dom gånger vi handlar på dagtid brukar jag inte köpa något och här ute på ön finns det inga möjligheter att köpa godis på kvällstid. Men idag åkte Jannis in till stan och handlade nu på kvällen och då kunde jag inte låta bli att be honom köpa lite godis till mig.
Fan vad gott det är med sura nappar!
Utflykt till havet.
Nu när det är finväder tog vi och gick en sväng ner till havet. Kali passade på att testa sin nya flytväst.
Havet.
Flytvästtest pågår.
Solen skiner.
Det passar bra att solen skiner idag för jag har ingenting att skriva om. Jag tror jag har lite av en bloggkris. Jag vet inte vad jag ska skriva om och jag har egentligen ingen lust.
Babyboom.
Det är så många bebisar på gång runt omkring mig nu så jag knappt kan hålla koll. Min fb-wall och sms-inkorg fullkomligt svämmar över med besked om positiva graviditetstest, ultraljudsbilder, magbilder och rapporter om små nyfödda bebisar. Eller bara uppdateringar om graviditeter eller småbarnsliv i största allmänhet. Underbart!
Kvällens ganska sneda tjockmage.
Regn.
Det regnar ordentligt mycket just nu. Men det stoppade inte oss från att gå ut. Vi måste ju se till våra ulliga kompisar. Och så är det ju bra att testa om regnkläderna verkligen tål regn.
Testing testing.
Det är inte lätt att vara regnklädestestare.
Vadkramp.
Gääääsp! Det känns inte som att jag sovit någonting alls inatt. Kali har drömt mardrömmar, jag har drömt mardrömmar, jag har haft halsbränna, jag har varit kissnödig, det har varit alldeles för varmt, jag har inte hittat något bekvämt sätt att ligga på och jag har haft kramp i vaderna. Fy vilken jävla natt!
Men det är ju skönt att jag sluppit vadkramperna hittills, det är ju ändå bara åtta veckor kvar till bf nu, jag har för mig att dom började mycket tidigare förra graviditeten.
Problem?!
Och vad har blogg.se för problem idag? Ingenting fungerar!
Fåren är namnade.
Det är inte mycket som händer i bloggosfären under en midsommarhelg. Inte mycket skrivs och inte många läser, antagligen har väl folk bättre saker för sig än att sitta inne framför datorn. Som att vara ute och mata sina får kanske.
Kali är så jäkla modig när vi är inne hos fåren. Hon står mitt bland dom och matar och klappar utan att vara det minsta rädd trots att fåren är högre än vad hon är.
Vi har förresten gett dom namn nu. Fåren heter Fårest Gump, Souvlaki och Blondie och lammen heter Dalai Lamma, Lammy Woolmister och Lammborghini.
Lammy får lite mat...
...och en liten klapp på örat.
Mitt nya husdjur.
Antagligen är det något fel på mig, jag blev kanske tappad med huvudet först i golvet en eller två gånger för mycket när jag var bebis, men jag har svårt att låta bli att plocka med mig torkade döda djur när jag hittar dom.
Och av någon anledning hittar jag ganska ofta sådana här djurmumier.
Mitt senaste "fynd":
Högst oklart om det varit en groda eller en ödla, jag tror groda, men jag gillar den.
Diagnos på det någon?
Utan snus i tre år försmäktar jag på denna ö.
Idag är det tre år sedan jag tog graviditetstestet som visade att jag hade en liten liten Kali (eller i alla fall en blivande liten Kali) som växte i min mage. Det var på morgonen och jag hade precis tagit min morgonsnus. När testet visade positivt spottade jag ut snusen och sen tog jag ingen ny. Jag slutade snusa.
Det var inte lätt, men det var inte så svårt heller för för mig fanns, och finns, det inget alternativ; när man bygger en ny liten människa i magen ger man den dom absolut bästa förutsättningarna man kan. Ingen alkohol och ingen tobak. Punkt slut.
Sedan när jag ammat klart hade jag varit utan snuset i över 1½ år så då var det ju ingen idé att börja igen bara för att. Och det var ju tur för annars hade jag ju bara varit tvungen att sluta en gång till.
Idag är det i alla fall tre år sedan. Jag önskar att kunde säga att jag inte längre är sugen på snus, men det är inte sant.
Hann precis.
Eftersom det hade sagts att det skulle regna idag men var fint väder imorse när vi åt frukost passade vi på att gå ut på en gång vi var färdiga med morgonen så att vi skulle hinna innan det sagda dåliga vädret kom hit.
Vi gick på promenad med skrindan bort och hälsade på hästarna som bor där "vår" väg börjar. Det var dock mest jag och Jannis som promenerade, Kali åkte skrinda på vägen dit och sprang och plaskade i vattenpölarna på vägen hem. Med gympaskor, gissa om hon blev blöt?
Slö Kali.
Slö häst.
Sen när vi promenerat hem igen och det fortfarande inte börjat regna gick vi ner till fåren och gav dom knäckebröd. Vi har blivit polare nu.
Gulligt fast ganska stort lamm.
Kali matar Fårest med knäckebröd.
Jannis och fåren är väldigt förtjusta i varandra.
Sen gick vi in för att börja med lunchen och precis då började det regna. Perfekt timing!
Midsommarafton.
Hur har ni haft det idag? Har det regnat på er? Här har vi haft en alldeles lagom varm midsommarafton. Det har inte regnat någonting förrän några droppar nu på sena eftermiddagen, solen har skinit på oss nästan hela tiden och det har blåst härliga varma vindar. En perfekt midsommarafton ur vädersynpunkt alltså!
Och det har varit riktigt trevlig bortsett från vädret också. Jag och Kali lyckades knåpa ihop varsin krans, lunchen var ett knytkalas med släkten borta hos min farbror och vi har plockat solvarma och supersmaskiga jordgubbar ur vår jordgubbspyramid. Det lönade sig att rensa bort ogräset här i veckan, trots att jag nästan strök med på kuppen.
Här kommer lite bilder från dagen.
Jag och Kali i våra kransar.
Moi. Kransbindning är inte min starka sida som ni ser men man kan inte ha så höga krav på en Kirunabo som är uppväxt utan blommor. Jag får öva och göra ett nytt bättre försök nästa år.
Kali väntar på maten.
Dom här hamnade ganska snart efter fototillfället i våra magar.
"Gogubbar" kallar Kali jordgubbar. Jag kan inte annat än att hålla med.
2 månader till BF.
22 juni, 22 juli, 22 augusti. Inte länge kvar nu.
Nu är det blomplockning, kransbindning och midsommarlunchning som står på schemat. GLAD MIDSOMMAR!
Inget regn?
Enligt smhi's app ska det bli riktigt varmt imorgon. Och inget regn förrän på eftermiddagen/kvällen. Man kan ju hoppas att det stämmer, det hade ju varit kul om jag och Kali kan plocka lite blommor och göra kransar. Någon midsommarstång vet jag inte om det blir, jag orkar inte engagera mig något större i det i alla fall eftersom jag inte tänker dansa någon groddans med min tjockmage, men kransar ska jag göra om det inte regnar.
Varmt!
Idag är det VARMT!! Så jag passar på att sola mina bleka ben lite, det kan dom behöva.
Och ja det ser ut som om någon bombat våran hall men riktigt så allvarligt är det inte. Det är bara så här det brukar se ut när Jannis precis kommit hem.
Jannis är hemma!
Äntligen är Jannis hemma igen, så vi tar igen en hel veckas frukostprat och sedan ska vi in till stan och göra en riktig storhandling. Jag har skjutit på storhandligen till Jannis kommit hem för att jag ska slippa putta tung kundvagn och bära en massa matkassar själv men nu går vi torrt på i stort sett allt här hemma så nu är det verkligen dags.
Godmorgon!
Mitt vackra lilla monster.
Spana lite på fåglarna som letar mask på gräsmattan.
Nej Amy, du är inte en suri-katt, du är en katt.
Magen 31+0
Vecka 31+0 idag. 77,5% färdigt och 63 dagar kvar till BF.
Aaaaah! Enligt mina (ja, plural, jag är en graviditetsnörd av rang, get over it) gravidappar har jag nu en drygt 40 cm lång och 2 kg tung bebis i magen. Det är fan ingen liten skit som flyter omkring där inne längre och det känns verkligen. Det är riktigt ordentliga kickar åt alla håll och kanter. Både revben och kissblåsa får rejält med stryk.
Det känns lite konstigt att det nu bara är sex veckor kvar till det är okej för Lilla Någon att komma ut utan att räknas som för tidigt född.
Men det är skönt att det inte är så länge kvar för nu börjar det bli tungt och foglossningen börjar bli jobbig. Och halsbrännan är hemsk! Men jag gillar ändå att vara gravid så jag ska inte klaga så mycket.
Vet inte om det hänt så mycket sedan förra veckan.
Bordsvatten.
Jag vet inte, det kanske gäller för dom flesta katter eftersom dom oftare är lite mer "fina i kanten" än säg hundar t.ex., men Amy dricker i alla fall INTE vatten från marken.
Bordsvatten ska det vara.
Bruna fötter.
Jag brände ju mina fötter tidigare. Brännan har nu blivit brun och sedan bättrats på under fler fina dagar och nu ser mina fötter väldigt lustiga ut.
Det syns inte lika bra på bilden som i verkligheten, men mina fötter har en brun ruta mitt uppe på foten och sedan är sidorna och tårna alldeles kritvita. Tror jag måste börja gå barfota för att jämna ut brunheten lite.
Första och sista rensningen.
Jordgubbslandet var i desperat behov av lite omtanke och lite omvårdnad, så jag rensade det här på eftermiddagen. Jag har skjutit på rensningen där länge och hoppats att någon annan, t.ex Jannis, skulle ta och göra det istället. Men ingen annan har rensat där och nu gick det verkligen inte att skjuta på det längre, ogräset hade tagit över totalt.
Men det var första och sista gången jag rensade ogräs denna sommaren. Jag fick hemskt mycket sammandragningar av att stå böjd så. Sammandragningar som gjorde så pass ont och höll på så pass länge att jag var tvungen att lägga mig på soffan en lång stund för att det skulle gå över.
Och jag blev så trött att jag inte riktigt visste hur jag skulle orka resa mig upp för att laga middag till mig och Kali.
Till slut släpade jag mig i alla fall upp ur soffan och lyckades slänga ihop den enklaste möjliga middagen som jag kunde hitta i skåpen, makaroner och fiskbullar. Bra nödmat.
Som sagt, det var VERKLIGEN dags att rensa.
Skitiga fötter.
Blogg.se har varit jobbiga hela förmiddagen, det har tydligen varit en "ko i deras serverrum" (?!?!) och det har inte gått att publicera någonting. Störigt!
Men det är finväder här, förutom lite blåst, men efter dom sista dagarnas regn känns det ändå skönt med lite solsken så vi har varit ute hela förmiddagen och snackat med fåren och bara sprungit omkring.
Min farfar lyckades locka fram fåren med knäckebröd. Tydligen är det mer effektivt än morötter när man ska fjäska med dom.
Så här kan fötter se ut om man springer i grönsakslandet i foppisar. Tur att det finns tvål :)
Men det är finväder här, förutom lite blåst, men efter dom sista dagarnas regn känns det ändå skönt med lite solsken så vi har varit ute hela förmiddagen och snackat med fåren och bara sprungit omkring.
Min farfar lyckades locka fram fåren med knäckebröd. Tydligen är det mer effektivt än morötter när man ska fjäska med dom.
Så här kan fötter se ut om man springer i grönsakslandet i foppisar. Tur att det finns tvål :)
Kalas.
Idag fyller min farmor år och vi har därför spenderat eftermiddagen inne i stan hos henne och farfar, därav tystnaden här. Vi har ätit så mycket tårta och kakor att vi inte orkade laga någon riktig middag utan det blev bara en snabb äggröra när vi kom hem och sedan var det dags att slänga en ordentligt trött Kali i säng.
Nu sitter jag och Amy här i soffan och myser. Det regnar ute så hon tar en lugn innekväll ikväll. Sista veckorna har hon verkligen blivit en utekatt, hon har varit ute mer än vad hon varit inne tror jag. Men som tur är håller hon sig fortfarande inomhus på nätterna.
Igår lärde hon sig förresten hur det känns att röra i ett elstängsel, och jag och Kali fick se hur fort hon kan springa när hon blir riktigt rädd.
När en katt (eller i alla fall Amy) får en elektrisk stöt ser det verkligen ut som i en tecknad film, dom hoppar typ en meter rakt upp i luften och springer järnet i luften så där så att OM det hade varit film hade marken veckat sig när dom landar igen, pälsen står rakt ut och svansen står rakt upp och är gigantisk. Hade det inte varit för att jag tyckte så synd om henne hade det nog sett ganska lustigt ut.
Tillfällig innekatt.
Nu sitter jag och Amy här i soffan och myser. Det regnar ute så hon tar en lugn innekväll ikväll. Sista veckorna har hon verkligen blivit en utekatt, hon har varit ute mer än vad hon varit inne tror jag. Men som tur är håller hon sig fortfarande inomhus på nätterna.
Igår lärde hon sig förresten hur det känns att röra i ett elstängsel, och jag och Kali fick se hur fort hon kan springa när hon blir riktigt rädd.
När en katt (eller i alla fall Amy) får en elektrisk stöt ser det verkligen ut som i en tecknad film, dom hoppar typ en meter rakt upp i luften och springer järnet i luften så där så att OM det hade varit film hade marken veckat sig när dom landar igen, pälsen står rakt ut och svansen står rakt upp och är gigantisk. Hade det inte varit för att jag tyckte så synd om henne hade det nog sett ganska lustigt ut.
Tillfällig innekatt.
Borta?
Kali är, som jag kanske skrivit om tidigare, VÄLDIGT förtjust i att gömma sig. Vissa gånger, som igår, är det dock lite lättare att hitta henne än andra.
Men var är Kali? Hon var här alldeles nyss, men nu är hon borta. Konstigt!
Där är hon ju! Vilken tur! Inga mer försvunna barn här tack.
Men var är Kali? Hon var här alldeles nyss, men nu är hon borta. Konstigt!
Där är hon ju! Vilken tur! Inga mer försvunna barn här tack.
Dom är här nu!
Jag förstår att det antagligen bara är jag som är intresserad av huruvida fåren kommit hit eller inte, men nu är det ju så att det är min blogg och det betyder att jag får skriva tre inlägg om får på två dagar om jag vill. Sådetså!
I alla fall. Dom är här nu! Helt plötsligt var dom bara där nere i hagen. It was just like magic!
Jag och Kali gick såklart ut för att hälsa dom välkomna på en gång men jag gissar att dom var lite stressade (eller bara väldigt hungriga) efter flytten så dom var inte så sällskapliga. Och sen började det regna igen så vi gav upp och gick in och googlade vad får tycker om att äta och fick reda på att morötter brukar vara populärt, så imorgon ska vi använda vår nya kunskap för att försöka fjäska in oss hos våra nya husdjur.
Som sagt, inte dom mest kontaktsökande fåren. Men vem vill inte se bilder på fårrumpor såhär på en söndagskväll?
I alla fall. Dom är här nu! Helt plötsligt var dom bara där nere i hagen. It was just like magic!
Jag och Kali gick såklart ut för att hälsa dom välkomna på en gång men jag gissar att dom var lite stressade (eller bara väldigt hungriga) efter flytten så dom var inte så sällskapliga. Och sen började det regna igen så vi gav upp och gick in och googlade vad får tycker om att äta och fick reda på att morötter brukar vara populärt, så imorgon ska vi använda vår nya kunskap för att försöka fjäska in oss hos våra nya husdjur.
Som sagt, inte dom mest kontaktsökande fåren. Men vem vill inte se bilder på fårrumpor såhär på en söndagskväll?
Inga får än.
Det har inte kommit några får ännu, men det kan ju vara för att det pissregnat hela förmiddagen.
Jag och Kali började dagen med en dusch som slutade i ett riktigt tråkigt bråk. Jag vet inte riktigt vad som hände som utlöste det hela men det slutade i alla fall med att Kali låg på badrumsgolvet och gallskrek och slogs om jag kom för nära och det var verkligen INGENTING jag gjorde som var bra. Tillslut var jag tvungen att bara gå därifrån och stänga dörren.
Men vi blev sams igen när vi fått lugna ner oss lite och har sen haft en mysig förmiddag trots regnet. Vi har målat, pärlat, sjungit och läst böcker. Sen har vi poppat Dissection och dansat rövardans på köksbordet till Kali skrattade så mycket att jag var rädd att hon skulle ramla ner.
Nu frukt till efterrätt framför en film om Nalle Puh.
Jag och Kali började dagen med en dusch som slutade i ett riktigt tråkigt bråk. Jag vet inte riktigt vad som hände som utlöste det hela men det slutade i alla fall med att Kali låg på badrumsgolvet och gallskrek och slogs om jag kom för nära och det var verkligen INGENTING jag gjorde som var bra. Tillslut var jag tvungen att bara gå därifrån och stänga dörren.
Men vi blev sams igen när vi fått lugna ner oss lite och har sen haft en mysig förmiddag trots regnet. Vi har målat, pärlat, sjungit och läst böcker. Sen har vi poppat Dissection och dansat rövardans på köksbordet till Kali skrattade så mycket att jag var rädd att hon skulle ramla ner.
Nu frukt till efterrätt framför en film om Nalle Puh.
Nästan ensamfrukost.
Jag vaknade innan Kali och gick upp och satte på kaffe. "Tänk så lugnt och fridfullt att äta frukost ensam!" tänkte jag medan jag fixade i köket och stod och mentalt skrev klart ett inlägg om lyckan i att få äta frukost ensam.
Jag rostade en macka, plockade fram datorn, hällde upp kaffe och skulle preciiis sätta mig när jag hörde ett litet yrvaket "Mamma?!" ifrån sovrummet. Mysigt att få gå in och hämta ett nyvaket litet rufs som luktar så där underbart som nyvakna barn gör. Och det är ganska härligt att slippa äta ensam nu när jag tänker efter.
Godmorgon!
Jag rostade en macka, plockade fram datorn, hällde upp kaffe och skulle preciiis sätta mig när jag hörde ett litet yrvaket "Mamma?!" ifrån sovrummet. Mysigt att få gå in och hämta ett nyvaket litet rufs som luktar så där underbart som nyvakna barn gör. Och det är ganska härligt att slippa äta ensam nu när jag tänker efter.
Godmorgon!
Får vi får?
Imorgon, eller i övermorgon, kommer fåren äntligen hit. Det var från början tänkt att dom skulle komma redan i maj, sedan i början av juni men det har hela tiden blivit framskjutet. Ända till nu.
Fårskallarna, tre tackor och deras lamm, ska knalla omkring på ängen precis nedanför vår gräsmatta och jag kan inte låta bli att vara uppspelt som ett litet barn över att dom ska bo här i sommar. Jag säger saker som "Kali tycker att det ska bli roligt att ha får här" men jag tror att den mer korrekta meningen hade varit "Kalis mamma tycker att det ska bli roligt att ha får här".
Så nu sitter jag och funderar på bra fårnamn, för självklart måste dom ju få namn! Någon som har bra idéer? Fårest Gump och Lammborghini är ju givna, men det kommer ju behövas säkert minst fyra namn till. Hjälp mig nu! Och kan man förresten se på något sätt om lammen är honfår eller hanfår? Eller det kanske får vara politiskt korrekta henfår. Väldigt modernt.
Vi var och hälsade på fåren som bor nere vid havet här för någon vecka sedan, men dom var inte så sällskapliga.
Fårskallarna, tre tackor och deras lamm, ska knalla omkring på ängen precis nedanför vår gräsmatta och jag kan inte låta bli att vara uppspelt som ett litet barn över att dom ska bo här i sommar. Jag säger saker som "Kali tycker att det ska bli roligt att ha får här" men jag tror att den mer korrekta meningen hade varit "Kalis mamma tycker att det ska bli roligt att ha får här".
Så nu sitter jag och funderar på bra fårnamn, för självklart måste dom ju få namn! Någon som har bra idéer? Fårest Gump och Lammborghini är ju givna, men det kommer ju behövas säkert minst fyra namn till. Hjälp mig nu! Och kan man förresten se på något sätt om lammen är honfår eller hanfår? Eller det kanske får vara politiskt korrekta henfår. Väldigt modernt.
Vi var och hälsade på fåren som bor nere vid havet här för någon vecka sedan, men dom var inte så sällskapliga.
Välbehövd paus.
Även fast vi sov länge i morse så är Kali lite trött idag. Och vi är bjudna på middag hos min morbror ikväll så för att vi ska orka så tog vi mellis och en paus i soffan nu.
Jag skyller på att Kali är trött men jag behövde också lite vila.
Jag skyller på att Kali är trött men jag behövde också lite vila.
Sent godmorgon.
Det blev ju en riktigt sen kväll för Kali igår eftersom vi var på studentfest på kvällen, klockan var 21.30 innan Kali kom i säng, så vi sov nästan till klockan 9 i morse. Skönt!
Jag måste bara tipsa om att rosta brödet jag bakade här sist. Smaskens!
Och när ni bakar det så lägg till minst 1½ tsk salt och minska lite på dom blöta ingredienserna. Och kör brödet minst alla 80 minuter i ugnen, annars blir det lätt lite svampigt.
Någonstans där under ägget och kaviaren finns en skiva smaskigt rostat bröd.
Jag måste bara tipsa om att rosta brödet jag bakade här sist. Smaskens!
Och när ni bakar det så lägg till minst 1½ tsk salt och minska lite på dom blöta ingredienserna. Och kör brödet minst alla 80 minuter i ugnen, annars blir det lätt lite svampigt.
Någonstans där under ägget och kaviaren finns en skiva smaskigt rostat bröd.
Försvunnet barn.
Vet ni hur platt en tvååring kan bli under ett täcke? Väldigt platt är svaret på den frågan, men före idag visste jag inte det.
Jag lärde mig det idag på eftermiddagen.
Vi (mest jag) satt i soffan och tog det lugnt framför en Pippifilm. Kali sprang mellan soffan och sitt rum. Plötsligt blev det tyst och då reagerar man ju eftersom tystnad=bus. Jag går in i hennes rum men det är tomt. Jag kollar vårt sovrum och toaletten som ligger i samma del av huset, tomt där också. Jag kollar alla andra rum men det är lika tomt. Alla dörrar utom altandörren två meter från soffan där jag satt är låsta så jag vet att hon inte gått ut. Jag kollar alla rum (inklusive garderober/skåp och under sängar) igen, men hittar ingenting. Ropar på henne. Panik. Jag kollar huset en vända till. Ropar högre. Jag börjar tvivla på mig själv och min syn och hörsel och kollar på altanen trots att jag vet att hon inte öppnat den dörren och gått ut där. Ropar. Jag springer ett varv runt huset. Jag kollar bakom garaget. Ingen Kali. Mer panik. Ropar. Jag kollar ännu ett varv inne i huset och det är då jag ser det. I sovrummet, på golvet brevid sängen ligger min sovtröja, som jag vet att jag lagt på kudden under täcket när jag bädade i morse. Jag drar ner mitt täcke utan större förhoppningar om att hitta något eftersom jag ser ju att täcket är HELT platt men paniken är nu ganska total och jag är inte länge så logisk.
Där ligger hon, svinnöjd. Hon har fått tag i en bläckpenna och ett papper och ligger och målar i hemlighet.
Jag är så chockad över att ha hittat henne där, där jag var så säker på att hon inte var, att jag bara sätter mig på sängkanten. Jag försöker förklara vad som hänt och säger att hon i frantiden måste svara när jag ropar på henne. "Kali gömmas" säger hon nöjt med ett stort busigt leende. "Ja verkligen" svarar jag.
Från det att hon "försvann" till det att jag hittade henne gick det inte lång tid, kanske 2-3, men max 5 minuter. Jag hann få panik. På riktigt. Tankarna bara snurrade i huvudet, munnen blev alldeles torr och magen riktigt knöt sig av iskall skräck. På bara några minuter. Vad händer med en förälder vars barn försvinner på riktigt? Hur gör dom för att komma ihåg att andas när minuterna blir till timmar, dagar och veckor? Hur gör dom för att somna? Och hur gör dom för att orka gå upp ur sängen när nog lång tid har gått för att hoppet om att hitta barnet oskatt inte längre finns kvar?
Jag lärde mig det idag på eftermiddagen.
Vi (mest jag) satt i soffan och tog det lugnt framför en Pippifilm. Kali sprang mellan soffan och sitt rum. Plötsligt blev det tyst och då reagerar man ju eftersom tystnad=bus. Jag går in i hennes rum men det är tomt. Jag kollar vårt sovrum och toaletten som ligger i samma del av huset, tomt där också. Jag kollar alla andra rum men det är lika tomt. Alla dörrar utom altandörren två meter från soffan där jag satt är låsta så jag vet att hon inte gått ut. Jag kollar alla rum (inklusive garderober/skåp och under sängar) igen, men hittar ingenting. Ropar på henne. Panik. Jag kollar huset en vända till. Ropar högre. Jag börjar tvivla på mig själv och min syn och hörsel och kollar på altanen trots att jag vet att hon inte öppnat den dörren och gått ut där. Ropar. Jag springer ett varv runt huset. Jag kollar bakom garaget. Ingen Kali. Mer panik. Ropar. Jag kollar ännu ett varv inne i huset och det är då jag ser det. I sovrummet, på golvet brevid sängen ligger min sovtröja, som jag vet att jag lagt på kudden under täcket när jag bädade i morse. Jag drar ner mitt täcke utan större förhoppningar om att hitta något eftersom jag ser ju att täcket är HELT platt men paniken är nu ganska total och jag är inte länge så logisk.
Där ligger hon, svinnöjd. Hon har fått tag i en bläckpenna och ett papper och ligger och målar i hemlighet.
Jag är så chockad över att ha hittat henne där, där jag var så säker på att hon inte var, att jag bara sätter mig på sängkanten. Jag försöker förklara vad som hänt och säger att hon i frantiden måste svara när jag ropar på henne. "Kali gömmas" säger hon nöjt med ett stort busigt leende. "Ja verkligen" svarar jag.
Från det att hon "försvann" till det att jag hittade henne gick det inte lång tid, kanske 2-3, men max 5 minuter. Jag hann få panik. På riktigt. Tankarna bara snurrade i huvudet, munnen blev alldeles torr och magen riktigt knöt sig av iskall skräck. På bara några minuter. Vad händer med en förälder vars barn försvinner på riktigt? Hur gör dom för att komma ihåg att andas när minuterna blir till timmar, dagar och veckor? Hur gör dom för att somna? Och hur gör dom för att orka gå upp ur sängen när nog lång tid har gått för att hoppet om att hitta barnet oskatt inte längre finns kvar?
Hästspaning.
Kali och Alfons spanar på hästarna från första parkett.
Nästan obehagligt stora djur tycker jag. Och då är detta ändå inga stora hästar, för att vara hästar altså.
Blandat ihop dagarna. Igen.
Jag blir galen på mig själv, jag är så glömsk! Vi är bjudna på studentfika idag men jag har blandat ihop dagarna så jag trodde att det var bara torsdag idag så nu har vi plötsligt superbråttom att åka in till stan för att köpa en blomma eller något. Plus att vi måste handla lite innan helgen.
En av dom jättestora och väldigt skrynkliga vallmorna som just slagit ut utanför köksfönstret.
Någon som har lite tålamod till övers?
Jag är varken brydd om inredning eller så värst ordningsam men, helt allvarligt, Kali tar knäcken på mig. Så här stylar hon om i tv-rummet så fort hon får chansen:
Sin lilla fåtölj välter hon, så många böcker hon bara hinner med innan man stoppar henne lägger hon på golvet och alla ryggkuddar i soffan lägger hon ner...
(Jag skrev en gång en lista över saker jag inte ska jobba med när jag "blir stor", inredning stod med på den listan och jag gissar att Kali är lite lik sin mamma...)
...och filtar, kuddar, kontroller och allt annat som sitter löst hamnar här på golvet halvvägs ut i köket. WHY?!
Och såhär ligger hon och kollar på Pippi. Varför? Det ser ju inte ens bekvämt ut. Är det hennes version av att sova med fötterna på huvudkudden som Pippi?
Att jag inte tänkte på det...
Jag och Kali har just ätit den onyttigaste middagen hittills sedan vi flyttade, nämligen pannkakor. Helt vanliga pannkakor med sylt och grädde. Utan någonting nyttigt till.
När jag ätit upp min mat vill Kali att jag ska äta mer men jag säger att jag är alldeles för mätt och lägger till något i stil med att "det är nästan så att bebisen inte får plats".
Man bara måste ju älska en tvåårings sätt att tänka, det finns verkligen ingenting som är omöjligt.
När jag ätit upp min mat vill Kali att jag ska äta mer men jag säger att jag är alldeles för mätt och lägger till något i stil med att "det är nästan så att bebisen inte får plats".
"Lägg den där då" säger Kali självklart och pekar på golvet.
Man bara måste ju älska en tvåårings sätt att tänka, det finns verkligen ingenting som är omöjligt.
Mage full av bebis och pannkakor.
Jag har hittat mitt kall i livet.
Jag är grym! GRYM!!
Och folk snackar om att man ska spela Mozart för sina barn. Det är bara sånt man tror innan man hört mig rocka lös på xylofonen.
Blåsigt.
Godmorgon! Idag är det inte något fint väder, det blåser och ser riktigt kallt ut. Vi har inte bestämt oss för vad vi ska göra, men det blir nog mest att vara inomhus.
Kali är ju lite orolig för bilar just nu så igår visade jag henne att vi har en skylt som säger att bilarna ska köra långsamt här. Hon gillade verkligen den och stod en lång stund och "läste" högt för mig vad som står på den.
"Kagi bo här. Bil inte köra över Kagi." Ba' så ni vet!
Kattpromenad.
Amy har börjat följa med oss när vi är ute och går. Hur gulligt är inte det? Ibland går hon med oss på vägen och ibland försvinner hon in i skogen på egna äventyr ett tag.
Idag kom hon förresten hem med sin andra mus. Enda skillnaden var att denna mus fortfarande levde. Och den PEP! Herregud vad den pep...
Idag kom hon förresten hem med sin andra mus. Enda skillnaden var att denna mus fortfarande levde. Och den PEP! Herregud vad den pep...
"Gaschegoo mamma!"*
* "Varsågod mamma!" på kaliska.
Lycka är att få blommor!
Magen 30+0
Vecka 30+0 idag. 75% färdigt och 70 dagar kvar till BF.
WOHOOOO!! "Bara" 10 veckor kvar. Det börjar bli fullt och tungt och jag tycker verkligen att man ser skillnad från förra veckan. Magen går liksom hela vägen upp nu om ni ser vad jag menar.
Jag låter som en blandning mellan en riktigt gammal stel gubbe och en skadeskjuten gnu när jag måste böja mig framåt för att plocka upp något från golvet eller när jag reser mig upp ur soffan/sängen, men när jag väl står upprätt känner jag mig fortfarande ganska rörlig (jag skrev först 'smidig' men insåg att det inte riktigt var sant). Mina ben och fötter har inte svullnat dessto mer än så länge, hoppas verkligen att det håller i sig!
Det värsta just nu är halsbrännan, men det är inte lika illa som när Kali låg i magen. Fast den har ju 10 veckor på sig att bli värre på.
Jag i mina nya favoritbyxor som jag köpte i måndags. Bekväma och rymliga.
Bm-besök 29+6.
Det var helt underbart att se Kalis min när hon fick höra bebisens hjärta. Hon såg lite mindre förtjust ut när barnmorskan stack mig i fingret men det gick ganska snabbt över.
Mina blodvärden och blodtrycket såg bra ut (110/65) och urinstickan var u.a. Bebisens hjärta pickade på med 150 slag/minut (den röjde runt så mycket att det var svårt att få ett "riktigt" värde) och SF-måttet hade vuxit ikapp kurvan, nu låg det på 27 cm. Det har växt 2 cm sedan förra veckan. Inte konstigt att det känns som att jag blivit större.
Mina blodvärden och blodtrycket såg bra ut (110/65) och urinstickan var u.a. Bebisens hjärta pickade på med 150 slag/minut (den röjde runt så mycket att det var svårt att få ett "riktigt" värde) och SF-måttet hade vuxit ikapp kurvan, nu låg det på 27 cm. Det har växt 2 cm sedan förra veckan. Inte konstigt att det känns som att jag blivit större.
Om lilla Någon i magen skulle födas samma dag som Kali, alltså 39+6, så är det exakt 10 veckor kvar idag. Spännande! Det ska bli så kul att se vem det är som finns där inne!
Jag har varit ute och raidat rabatterna. Någon som kan tala om för mig vad det är jag plockat?
Tjejfrukost.
Jannis får sovmorgon idag så jag och Kali har frukostmyst själva. Hon är inne i en period där hon drömmer mycket och sover lite sämre så vi gick upp redan vid 7-tiden.
Det är många nya och lite skrämmande tankar som snurrar i hennes huvud nu verkar det som, hon pratar mycket om att vi inte får gå ifrån henne och att hon saknar oss, fastän vi är i närheten. När hon hör eller ser en bil blir hon orolig och säger att den kommer köra över henne.
Jag antar att det är helt normalt att börja fundera över sånt här när ens "värld växer" men det känns tråkigt att hon inte verkar känna sig trygg. Jag försöker prata mycket med henne och förklara och jag hoppas att det går över snart så hon slipper oroa sig och får sova bra på natten igen.
Senare idag ska jag till barnmorskan, det känns som om jag var där alldeles nyss men idag ska nog Jannis och Kali följa med och lyssna på bebisens hjärta så det blir ju kul.
Senare idag ska jag till barnmorskan, det känns som om jag var där alldeles nyss men idag ska nog Jannis och Kali följa med och lyssna på bebisens hjärta så det blir ju kul.
Bild från igår. Fruktstund i solen efter middagen.
Första riktiga fångsten!
Jag är så stolt! Nästan lite löjligt stolt, så där som man som förälder blir när ens lilla bebis tar sina första steg eller säger sina första riktiga ord.
Fast det här handlar inte om det. Inte alls. Det här handlar om att Amy idag kom in med sitt första riktiga byte. En urgullig (men det försöker jag ignorera) liten näbbmus. Hon såg så nöjd ut.
Efter ett tag la vi ut musen i rabatten och sedan såg vi inte vad som hände med den. Men med tanke på hur sugen Amy ser ut på bilden gissar jag att musen nu ligger i hennes mage.
Kalis nya kompis.
Kali hittade en ny kompis när vi var på Nordby.
"Kom nu. GÅÅ!!" sa hon och försökte dra med honom men han stod som fastfrusen i skyltfönstret.
Stel kille.
Översvämning.
Det blev inget Ullared igår utan vi drar till Nordby idag istället. Det är ju inte alls samma sak men det blir en utflykt i alla fall. Något att göra nu när det inte är så fint väder.
Och vi behöver verkligen komma iväg och hitta på någonting roligt idag. Här på morgonen har det varit översvämning av känslor, gravidhormoner och tårar. Blä!
Och vi behöver verkligen komma iväg och hitta på någonting roligt idag. Här på morgonen har det varit översvämning av känslor, gravidhormoner och tårar. Blä!
Rödgråten - Check!
Stackars lilla pippi.
Det blev riktigt härligt väder på eftermiddagen så hela familjen wannabe-bonde, alltså vi, gick ut och körde bort allt gräs som Jannis och Kali klippte bort här för någon dag sedan.
Eventuellt var gräsklipparen inte igång när denna bild togs...
När vi var på väg in hittade jag en liten fågelunge som ramlat ner ur en fågelholk. Den var så jävla liten och gullig och gravidhormonerna gjorde att mina modersinstikter kickade in för fullt.
Skulle det inte varit för att den lilla pippin efter ett tag tog mod till sig och flög upp i en buske (VÄLDIGT okontrollerat och jag tvivlar på att det var busken den siktade på, men ändå FLÖG) skulle jag varit tvungen att ta in den och ha den i en liten låda och mata den till den blev stor och stark nog för att klara sig själv.
För att ni ska förstå hur otroligt liten den var kan ni ju jämför med treklövern och tallbarren som finns bredvid fågeln. Pytte-pippi.
Vidrig spindel.
Det regnar ute och vi är därför inomhus och gör inte så mycket alls. Bakar lite och mest bara tar det lugnt och det är ju inte så intressant att blogga om.
Tänkte därför istället visa bilder på en lite extra vidrig spindel som jag hittade på altanen för några dagar sedan.
Suris.
Jannis har suttit uppe inatt och tittat hockey istället för att sova så han är trött. Och sur. Och man kan lungt säga att han inte jobbar så värst hårt på att försöka dölja det. Idiot!
Och inte gör det saken bättre att jag inte heller fått sova eftersom Kali var vaken mellan kl 3 och 5 och vägrade somna om eftersom hon hörde att han var vaken. Det är inte så lätt att förklara för en tvååring att det är mitt i natten fastän det börjar bli ljust och fåglarna kvittrar. Speciellt inte när hon hör att någon i familjen är vaken.
Och inte gör det saken bättre att jag inte heller fått sova eftersom Kali var vaken mellan kl 3 och 5 och vägrade somna om eftersom hon hörde att han var vaken. Det är inte så lätt att förklara för en tvååring att det är mitt i natten fastän det börjar bli ljust och fåglarna kvittrar. Speciellt inte när hon hör att någon i familjen är vaken.
Det kommer behövas MYCKET kaffe idag.
Bondlurkat.
Det har varit ganska skönt väder idag, molnigt och lite blåsigt men inte så mycket regn och ganska varmt, så hela dagen har spenderats ute. Vi har bondlurkat omkring och fixat en massa här på gården.
Just nu sitter jag och Jannis och funderar på om morgondagen är en bra dag för att åka ner till Ullared. Han ska eventuellt ändå ner till Falkenberg och vi funderar på att följa med och svänga förbi Gekås på vägen hem.
Jag har aldrig varit där så det hade varit lite kul på ett sådär lite mystöntigt sätt. Ni som varit där, är det något att ha? Vi får se hur det blir.
Allt gräs m.m. som vi rensat bort körde vi bort till hästarna som går här bredvid. Kali kontrollerade så att allt gick rätt till under transporten.
Förmiddagens stora, fast egentligen ganska lilla, upptäckt.
En "gyckegiga".
Slow start.
Idag har vi tagit det ovanligt lugnt på morgonen. T.o.m för att vara vår familj och vi är ju inte direkt kända för att vara morgonpigga och så värsta snabba med frukost och morgonfix.
Vi gick inte upp ur sängen förrän klockan var nästan nio utan låg och tittade på filmklipp på Kali från förra sommaren och fram till idag. Jag hade nästan glömt hur liten hon var förra sommaren och då var hon ju ändå nästan 1½ år. Helt sjukt vad fort barn växer!
Det har regnat hela natten och även fast solen skiner just nu har man ingen lust att ge sig ut på några längre äventyr för det är mörka moln på nästan hela himlen, så vi får se vad vi hittar på idag.
Kali förra sommaren.
Blivande tuffing?
Idag har Amy för första gången (i alla fall som vi sett) jagat bort en annan katt från gräsmattan. Tidigare är det bara hon som skrikande blivit injagad av grannkatterna.
Jag och Jannis blev löjligt stolta när vi såg att våran lilla innekatt, pälspuckot, verkar ha grävt fram lite riktiga kattinstinkter och inte längre låter dom andra katterna köra med henne här på hennes egen gård.
Pälspuckot pantern ute på vaktrunda.
Dags att byta.
Ja, arm att ha klockan på menar jag då förstås.
Min vänstra handled börjar se så sjukligt blek ut jämfört med resten av armen. Det är nog på tiden att den också får sig lite solsken.
Godmorgon fredag!
GODMORGON!
Strömmen kom tillbaka vid 21-tiden igår. Skönt! Det är skrämmande hur handikappad man känner sig utan el. Även om man till slut inser att man kan laga mat på sina gasolplattor.
Strömmen kom tillbaka vid 21-tiden igår. Skönt! Det är skrämmande hur handikappad man känner sig utan el. Även om man till slut inser att man kan laga mat på sina gasolplattor.
Planen för idag är att åka och köpa en sak till bilen och sedan fixa lite här hemma. Förhoppningsvis blir det en riktigt lugn dag för jag har haft gansla mycket sammandragningar igår på kvällen och nu under natten, det blev nog lite för mycket bärande igår.
Lite bilder från igår:
Kali och hennes morfar spanar på fåglar inne i Strömstad.
Trött tjej som somnade i bilen på väg hem från stan. Hon ville inte vakna när jag lyfte ut henne så jag la henne på gräsmattan så hon fick vakna lite långsamt medan jag bar in matkassarna.
Inte smartast idag.
Jag gnällde ju tidigare om att det var strömavbrott och att jag inte kunde laga mat. Himla dumt och onödigt kan man tycka eftersom det i vårt kök finns sånna här:
Gasolplattor. Man måste ju ha en egen gnista, men gasen försvinner ju inte för att det är strömavbrott.
Jag skyller på att jag är förvirrad av gravidhormoner och det faktum att jag aldrig tidigare haft gasolplattor.
Hemma igen.
När Jannis åkte i tisdags, alltså en dag tidigare än planerat, var det tänkt att han skulle vara borta i två veckor, alltså dubbelt så länge än vanligt.
Men sedan blev det ändrade planer, vilket är precis som vanligt när det gäller hans jobb, så nu är han redan på väg hem till oss igen. Om en timme ska vi hämta honom på tågstationen. Underbart!
Det enda som inte är så underbart är att det är strömavbrott här och jag inte riktigt vet hur jag ska lyckas laga middag.
Det låter inte så smaskigt med kalla rester va?
Medan vi väntar på att strömmen ska komma tillbaka eller att jag ska lära mig värma mat med tankekraft sitter vi i solen på altanen och läser om Nalle Puh.
Så det går ingen större nöd på oss.
Min palm.
Det har varit fullt upp hela dagen. Vi har röjt i trädgården och varit på äventyr med pappa/morfar både ner till hamnen och ner till havet. Och det har varit riktigt fint väder, men inte känts så jobbigt varmt eftersom det blåst lite lagom mycket hela dagen.
Kali var så trött nu på kvällen att hon knappt orkade bråka om läggningen, och det är inte att säga lite.
Det står ett mystiskt träd i rabatten här, jag tycker det ser ut som en palm.
Magen 29+0. (Vecka 30)
Vecka 29+0 idag. 72,5% färdigt och 77 dagar kvar till BF.
Det känns som om det var alldeles nyss det var vecka 5 och nu är det redan vecka 30. Det går rejält fort!
Det känns som om det var alldeles nyss det var vecka 5 och nu är det redan vecka 30. Det går rejält fort!
Jag har börjat ta mina järntabletter nu och jag tycker att jag känner mig piggare. Fast det kan ju vara en placeboeffekt också, men vad spelar det för roll egentligen, huvudsaken är att jag inte längre har lika ont i huvudet som jag hade förra veckan.
Magen växer, men jag känner mig smalare nu än vad jag gjorde för någon vecka sedan. Skönt!
Ett sent godmorgon!
Blogg.se's jävla skitapp är ju helt värdelös. Det är ofta det är problem med att uppdatera från den, speciellt om man vill ha med en bild eller två och det vill man ju gärna. Så egentligen är den helt meningslös...
Den här bilden försökte jag lägga upp i morse, men det gick absolut inte.
Kali "hjälper" sin morfar, som är här och hälsar på, att hissa flaggan. Heja Sverige!
Promenad.
Det har varit finväder nu på eftermiddagen så vi gick på promenad. Här kommer bildbomb.
Solsken genom trädtopparna.
Stigen i skogen.
Havet.
"Gå dit". Kali fick bestämma var vi skulle gå.
Vi var nere och hälsade på fåren.
Sen när vi kom hem var vi tvugna att ta en powernap i solen på altanen.
Vår lilla tuffing.
Eftersom jag och Jannis har en massa tatueringar är det väl inte mer än rätt att Kali också får ha en. Fast hon får nöja sig med gnuggisar i ett par år till.
"Kali ha tatuering" säger hon stolt och visar upp armen.
Mjukt lchf-bröd.
Jag har längtat och längtat och längtat efter att kunna äta mjukt bröd, för även om jag fuskar och äter pasta så blir det inget bröd här hemma. Och nu har jag äntligen orkat baka. Det är grovt, men mjukt! Halleluja!
UPDATE: Jag freestylade lite med fröerna men HÄR är receptet jag utgick från.
Jag var tvungen att provsmaka nu medan det var nybakat och det var så jävla gott! Nu ska jag hoppa i duschen och sedan gå och sova så att det blir morgon snart så jag får äta frukost.
UPDATE: Jag freestylade lite med fröerna men HÄR är receptet jag utgick från.
Ingen havandeskapsförgiftning. Pjuh!
Jag fick lugnande besked av barnmorskan idag. Urinstickan var utan anmärkning och blodtrycket låg på 110/75. Skönt! Inte för att jag egentligen trodde att det var havandeskapsförgiftning som låg bakom min trötthet och huvudvärk men det är alltid skönt att veta säkert. Jag fick däremot order om att börja äta järntabletter, mina blodprover hade visat att mina järndepåer började se lite tärda ut. Så nu ska jag knapra Niferex, hoppas att det får mig att må bättre!
Annars var allt bra. Bebisen har lagt sig med huvudet neråt och har finfina hjärtljud och magen växer (nästan) som den ska med ett sf-mått på 25cm.
Den "enligt kurvan" ganska lilla magen.
Mot stadens gator och torg.
Vi har ätit tidig lunch och nu ska vi åka iväg mot stan så jag hinner i tid till barnmorskan.
Jag känner mig varken pigg eller fräsch men det får helt enkelt gå ändå.
Extrabesök hos BM imorgon.
På grund av all huvudvärk och illamående som jag haft den senaste tiden ringde jag barnmorskan i slutet på förra veckan och hon tyckte jag skulle komma in och göra en extrakontroll av blodtryck m.m. så vi kan utesluta havandeskapsförgiftning. Jag tror inte att det är det och det tror jag inte att hon heller tror, men det är ju alltid skönt att vara säkra.
Imorgon är det i alla fall dags och det ska bli skönt att få svar, oavsett vad det är för svar.
Babyshopping.
Hittade en TricotSlen-sjal när vi var inne i stan tidigare. Och det sjuka var att den var mer än 100kr billigare här än vad jag sett på internet. Brukar det inte vara tvärtom?
Jag är inne i en turkos period just nu.
Sen hittade jag en pingla och den var jag ju också tvungen att köpa. Så nu kommer jag ju hitta min borttappade pingla vilken sekund som helst. Såklart!
Jag, magen och nya pinglan.
80 dagar till BF.
Dom första 200 dagarna har gått fort, hoppas det blir samma med dom sista 80!
Ska jag orka?
Jag är brutalt godissugen och nu är ju Jannis hemma så om jag verkligen vill kan jag ju fakstikt åka och köpa godis. Men jag tror inte jag orkar... Typiskt.
Undrar vad oddsen är att jag lyckas övertala honom att åka och handla godis åt mig?
Blommor blir lite extra fina i kvällssol.
Lunchvila.
Inte för Kali egentligen utan mer för mig och magen. Jag är tröttare än tröttast.
Fixardag.
Dagen började just efter klockan 7 av att en liten pigg trollunge vaknade och tyckte att det var dags att gå upp. Trollungens pappa verkade helt knäckt så han fick ligga kvar i sängen och så gick vi tjejer upp och åt mysfrukost. Måste ju ta igen det vi missade igår.
Idag är det en fixardag med lampjustering, tavelupphängning, dammsugning, gräsklippning och en liten stödhandling som står på schemat. Först ska vi bara se om vi lyckas väcka den där slöa pappan.
Idag är det en fixardag med lampjustering, tavelupphängning, dammsugning, gräsklippning och en liten stödhandling som står på schemat. Först ska vi bara se om vi lyckas väcka den där slöa pappan.
Bild från tidigare gräskippning. Men det får bli Jannis (och antagligen Kali) som får klippa den här gången, jag har ont i ryggen och höfterna efter allt spring på stan dom senaste dagarna och jag har haft jobbiga sammandragningar hela natten. Tror inte att det blir bättre av att sitta på en studsig gräsklippare.
Borta bra med hemma bäst!
Det har varit härligt att få vara själv en liten stund, göra det jag vill, äta när jag är hungrig, vakna när jag känner att jag sovit färdigt. Men det var helt underbart att få komma hem igen! Det är verkligen här jag trivs bäst.
Och fastän jag bara varit borta sen igår känns det som om Kali växt massor och lärt sig massa nytt. Och jag hade glömt bort hur gott hon luktade. Jag tror att jag aldrig ska åka hemifrån igen...
Jag har ätit en massa gott (och onyttigt) när jag varit borta men det är ju ändå inte därför jag är tjock. Ifall det nu ändå skulle vara någon som tvivlar så har jag en väldigt talande tröja på mig.
Lunch.
Asiatisk buffé. Gott och livsfarligt.
Godmorgon av mig själv.
Att somna utan Kali (eller rättare sagt utan att ha henne i samma hus) gick lättare än jag hade trott. Jag visste att hon hade det bra hemma med sin pappa (såklart!) så det var inte som att jag var tvungen att oroa mig på något sätt och sen hjälpte det väl att jag var så trött att jag nästintill hade kunnat somna stående.
Facebook svämmar denna morgon över av bilder på snö från alla i Kiruna så man slipper längta dit. Här var det 15°C nu när vi vaknade men det ser ut att vara regn på gång. Fast hellre det än snö i juni.
Facebook svämmar denna morgon över av bilder på snö från alla i Kiruna så man slipper längta dit. Här var det 15°C nu när vi vaknade men det ser ut att vara regn på gång. Fast hellre det än snö i juni.
Nu ska jag gå upp och dricka kaffe med brorsan och sedan blir det väl att dra en sväng på stan. Jag är besviken över min egen insats igår, en påse (EN!) var allt jag lyckades få med mig efter flera timmar på stan. Jag skyller på att jag är tjock och inte får plats i alla snygga kläder som finns.
Godmorgon!
