Idag gick jag över den magiska gränsen. Tolvveckorsgränsen.

Inte för att det på något sätt spelar någon roll egentligen eller betyder så värst mycket i verkligheten men barnmorskorna pratar om det, det står i alla gravidböcker, på alla gravidsidor på internet och i alla gravidappar att risker för missfall minskar med typ 65% efter tolfte veckan så man kan ju inte låta bli att sikta in sig lite på denna veckan.

Om inte annat så är det ju trevligt att komma in i andra trimestern av graviditeten, man mår ju lite bättre då. Tröttheten släpper mer och mer, illamåendet är i stort sett borta (sista veckan har jag bara kännt av det på morgonen innan jag ätit frukost) och ÄNTLIGEN börjar jag känna en liten bula nere på magen. Än så länge är det bara mitt kolhydratsvullande som syns på utsidan men ge det några veckor så kanske jag fått en liten kula "på riktigt".

Tolv veckor klart, så nu är det bara resten kvar då.


Jag må vara piggare än jag varit dom sista veckorna men jag är fortfarande ett vrak. Så nu är det godnatt.

Godnatt!