Det gick bra.

Blodprovet gick toppenbra. Som väntat. Kali var väl förberedd och gav gav snällt fram handen när sköterskan bad om den. "Ajaj!" precis när nålen stack henne och sedan satt hon lugnt och tittade på medan sköterskan samlade upp blodet.

Efter blodprovet gick vi på shoppingtur. Inte så där jättekul tyckte Kali trots att det mest var åt henne vi handlade.


Varför ska man ÅKA vagn när man istället kan KÖRA vagn?! Kali är envis som jag-vet-inte-vad och hon skulle absolut köra vagnen själv. T.o.m i uppförsbacke, vilket inte gick så bra så jag var tvungen att smyghjälpa. Hon upptäckte att jag hjälpte ett par gånger och då puttade hon argt bort min hand och sa "Nej mamma!".


Dagens höjdpunkt (höhö! HÖJDpunkt) var när vi såg ett flygplan.

     Vissa dagar är det lite tydligare än andra.


-"Hej jag heter Kali och jag är född i Gällivare."

     Älskar Spiderchick!

"Lite som att traska ut i en barrskog och försöka hitta en palm."

Spiderchick är bäst! Om ni inte redan läser hennes blogg så är det hög tid att börja nu. Nyss. Igår!
Klicka på länken och njut!

     Blodprov.

Kali ligger och sover nu och om 15 min ska jag väcka henne (om hon inte vaknat själv innan det då förstås) och då ska vi gå bort till vårdcentralen.
Det har ju efter lite om och men blivit dags för att äntligen börja rota i vad det är som ligger bakom Kalis astma, så nu ska dom ta blogprov och testa om hon är allergisk mot något.

Det hade ju varit skönt om testen visar att hon är allergisk mot något och mot vad i så fall. Då vet vi ju vad som ligger bakom, då kan vi undvika det och på så vis få henne att må bättre.
Men tänk om det kommer fram att hon är allergisk mot katten. Jag kommer grina ögonen ur mig om vi måste lämna bort/avliva mitt älskade lilla pälspucko. Hon må vara en riktig idiotkatt, men hon är MIN idiotkatt och jag älskar henne.

Jaja, vi få se hur det blir. Jag ska inte låta mig själv må dåligt nu för något som KANSKE händer. Solen skiner och än så länge är det här en riktigt grym dag.


Idiotkatten.


     Toalettdopp.

Kali ramlade just ner i toalettstolen. Hon satt och studsade på sin sån där barnsits och till slut orkade den inte hålla sig kvar längre utan gled ner igenom hålet.

Det är lugnt! Hon är oskadd och jag kommer nog ha klarat av att sluta skratta om en liten stund.

(Jag önskar verkligen att jag hade en bild)


     Blöt skattjakt.

Jag och Kali har varit ute och lekt i regnet.


Kali chillade i "hängmattan". Vem säger att det måste vara soligt för att man ska kunna njuta av en hängmatta?

 
Sen hittade Kali en skatt. Ett mystiskt mynt. Väldigt spännande!
Någon som är duktig på mynt som kan säga var det är ifrån?

     Inte så positiv längre.

Jag vet inte om jag gillar blogg.se-appen. Den är faktiskt ganska kass.
Självklart är den bättre än ingen app alls, men det finns MÅNGA saker att förbättra. T.ex kan det vara bra om man kan välja kategori, tidsinställa inlägg och ladda upp bilder.


     Glömsk.

Det var något jag hade tänkt skriva om men jag kan inte komma ihåg vad det var...

     Parkeringsböter.

Suck! Jag glömde ju berätta att jag fick parkeringsböter utanför skolan igår.

Det ÖSREGNADE ju som sagt så det var fler än jag som tagit bilen dit om man säger så och dom enda parkeringarna som fanns kvar var sådana som man måste betala för. Såklart tog parkeringsavgiftsmaskinen inte kort och ni kan ju gissa om det fanns ett enda litet mynt i mina fickor eller i bilen. Nå inte en endaste liten krona. Vad fan hade jag väntat mig liksom?
Jag går in till receptionen för att se om man kan lösa det med dom men som vanligt (4 av 5 gånger som jag varit där och försökt få tag på någon) så är det ingen där.
Jag hade inte tid att åka och fixa mynt eftersom lektionen började så jag chansade på att det inte skulle vara några parkeringsvakter ute i stormen.

Fel!


Hej då 350kr!

Så man kan väl kanske säga att första dagen på skolan inte var helt igenom lyckad.

     Halleluja!

Blogg.se har ÄNTLIGEN fått ihop sin app. Tjohooo! 
Vet egentligen inte varför men det gör mig riktigt lycklig.

(Jag borde eventuellt skaffa mig en hobby.)

     Första lektionen.

Jag överlevde och jag tror inte ens att jag var den förstod minst av det läraren sa. Jag förstod faktiskt allt tror jag. Hurra för mig!

Lite jobbigt att dagens lektion handlade om fetter, kolhydrater och proteiner. Som nyfrälst LCHF:are vill man ju inte gärna sitta tyst när det står i boken att fett är farligt, höjer kolesterolet till skyarna och sedan dör man. Men jag tänkte inte börja min första dag där med att tala om för läraren att hon lär ut fel, det kändes inte riktigt som rätt sätt att komma in i klassen om man säger så.


Snurreli snurr på dig själv lilla boken.

     Storm.

Bara för att jag skrev igår att det är fint med höst så är det en riktigt ordentlig höststorm idag. Det regnar och BLÅSER.
Om vi ska gå ut någonting sen på eftermiddagen ska jag fan knyta fast Kali i ett snöre, jag är rädd att hon kommer blåsa iväg annars.


Utsikten från vårt köksfönster. Träden far lite hit och lite dit.


     Fint med höst.


Gult är kult!

     Prickuppdatering.

Gaaaah, dom sprider sig! Tidigare idag var det bara händer och fötter men nu innan jag la henne hade Kali prickar på benen också.
Så jag vågar inte hoppas på höstblåsor längre utan nu dumhoppas jag på att det bara är så att hon är torr. Jag smorde in henne och nu hoppas vi att hon vaknar prickfri.

Håll tummarna!


     Höstblåsor?

Kali har fått någon sorts prickar. Jag har googlat och hittat något som heter höstblåsor (eller hand-, fot- och munsjuka, har dock inget med mul- och klövsjuka att göra) som verkar stämma in ganska bra. Tydligen något som är vanligt bland barn på hösten, ofarligt och går över av sig själv efter typ en vecka.
Det låter ju alldeles perfekt så nu väntar vi och ser hur det utvecklas och hoppas att det är det hon har.

Någon som har erfarenhet av höstblåsor?


     Lchf.

Ojoj vad jag har mycket att säga om lchf. Men jag vet inte var jag ska börja.

Eller jo det vet jag visst: Alla borde äta lågkolhydratkost! ALLA!

Fast sen vet jag inte hur jag fortsätta. Jag kan stolpa upp allt som jag tycker är bra, men det kanske inte är så kul. Men det är ju bättre än ingenting så nu kör vi:

- Det är gott. Man steker i smör och gör sås på vispgrädde. Jummie!

- Man mår bra. Ingen uppsvälldhet efter man har ätit och man sover bättre.

- Kilona rasar. Vi har bara kört i någon vecka och jag har gått ner 3kg.

- Jannis lagar mat. (!!!)

- Det är, som sagt, riktigt jävla gott! Man kan med fördel smälta ost över ALLT.

Så allihop, nu tar ni och gör så här. Läs 'Matrevolutionen' av Andreas Eenfeldt, rensa köksskåpen på all pasta, mjöl och annan skit, gör en riktigt god middag med en riktigt god sås, njut av livet och må bra.

Frågor på det?

     Har inte tid just nu.

Det är lite mycket på gång just nu.

Jannis är hemma så jag vill försöka spendera så mycket tid som möjligt med familjen samtidigt som jag måste få min tröga hjärna att förstå kemi. Kombinationen försöka förstå kemi och Kali är förresten inte helt lyckad.
Det hjälper ju inte heller att Sons of Anarchy-boxen tar tid och att jag fastnat ganska ordentligt i Wordfeudträsket. (Jag heter Minx_ om det är någon som har för lite att göra)

När Soa-boxen är färdigtittad och kemin inte längre känns som grekiska ska jag bli bättre på att uppdatera här. Tills dess får ni nöja er med korta statusuppdateringar.

Tråkigt utan bilder men kameran i datorn verkar ha fått en smäll för mycket som ni ser.

     Kemi!!

Fan vad svårt det är med kemi!

Jag har börjat läsa i boken nu och jag är inte säker på att jag förstår någonting alls. Måste ta tag i det här imorgon och läsa på dagen istället för på kvällen. Då kanske jag förstår lite mer...

Jag kommer drömma om atomer och molekylmassor inatt. Elektroner hit och jonföreningar dit. Jag kommer bli knäpp.


     Bra och bra.

Jannis är hemma, jag fick tag i en bok till skolan, Kali har eventuellt inte astma och vi har prcis borjat kolla tredje säsongen Sons of Anarchy som damp ner i brevlådan igår.

Så för att sammanfatta: Allt är bra, bra, bra och bra.


     Dålig information.

Jag har varit på skolan nu, det var inte så farligt. Såklart!

Enligt läraren, som var väldigt lättsam och trevlig, så kommer jag inte kunna läsa in kursen så pass snabbt att jag kan söka vidare till sjuksköterskeutbildningen redan i december. Men det kanske inte gör så mycket, vi har ju inte sökt in Kali på dagis ändå.

Synd bara att det var så felaktig, eller i alla fall dålig, information på kallelsen man fick hem. Det stod ingenting om vilken bok man skulle ha eller var man kunde kolla upp det så jag antog att man inte behövde den på en gång. Men det är väl klart att man ändå behöver den NU. Suck! Jag har beställt hem boken men jag får väl den först i början på nästa vecka och jag ska lämna in första uppgiften på måndag. Ska bli spännande och se hur jag ska lösa det.

     Nervöst.

Eller, jag vet inte om jag är nervös, det är nog inte riktigt rätt ord. Men jag är definitivt lite spänd inför morgondagen.
Inte egentligen för själva introduktionen på skolan utan mer för hur jag ska hinna hem och hämta Kali och sedan hinna till läkartiden vi har på bvc bara en liten stund senare.
Och nej, jag lämnar inte Kali ensam hemma utan Jannis hinner, om allt nu går som planerat, hem så han kan vara med Kali medan jag går till skolan.


     Underhållning.

Vad kan man underhålla sig med inomhus?


Hjälpa mamma blogga.
(Har hänt tidigare.)


Springa omkring i mammas skor. Hon har dom på fel fot men det går lika bra att springa för det. 
(Har hänt tidigare.) 

     Hur man vet att man borde sola lite mer.


Vintern har inte ens börjat än och jag är redan blekare än en genomsnittnlig gothare.
Och det som är riktigt skrämmande med det hela är att jag verkligen har solat ovanligt mycket för att vara jag nu i sommar och jag tycker fortfarande att jag är "brunare" än vad jag brukar vara.

     Idag har vi lärt oss hur rönnbär smakar.


"Hej lilla järven! Vill du ha ett rönnbär?"


"Mamma! Vill du ha ett rönnbär?"

"Nähä! Då äter jag väl ett själv då..."


"Uuuurhäääaaaääuurrgghablä!"


Är det bara jag som tycker att sista bilden är helt jävla underbar? När jag tittar på den och ser Kalis min så känner jag verkligen hur beskt och surt ett rönnbär smakar.

     Hur man vet att man borde köpa en riktig kamera.


Var är Kali?

Inte lätt att fånga supersnabb trollunge på bild när kameran är lite seg.

     Tidig kväll.

Jag känner mig hängig och har ont i öronen. Jag misstänker att det är en förkylning och kanske en öroninflammation på gång.
Det var inte meningen men jag råkade börja titta på en dokumentär om Dawit Isak på SVT2 så nu måste jag ju se klart, men så fort den är slut så ska jag gå och lägga mig. Jag ska försöka kurera mig med ett par timmar extra sömn inatt. Det kanske inte botar förkylningen men det gör att det förhoppningsvis kommer kännas lite bättre imorgon.

     Lilla termometern, har du blivit helt tokig nu?

Vår termometer visar inne- och utetemperatur och sedan visar den vad (den tror att) det kommer bli för väder.

Den brukar inte ha helt fel men nu hoppas jag att den har blivit knäpp. Den har kanske fått sig lite för många smällar när Kali använt den som telefon.


Snö? Nej tack!

     Mammamys.

Vi här ätit god mat, druckit gott vin, spelat wordfeud (haha, jag fick mamma att ladda ner wf till sin iPad och börja spela), sovit gott, vaknat tidigt, ätit god frukost, busat här hemma, varit på stan och shoppat lite och fikat och nu ligger Kali och sover och jag och mamma har slängt oss i soffan och läser. Och spelar wordfeud såklart! Är man fast så är man.

När Kali vaknar ska vi gå ut och gunga i det fina vädret.


Bild från i somras när vi var nere och hälsade på min mormor.


     Glad.

Idag kommer min mamma ner och hälsar på mig och Kali. Ända till söndag stannar hon och det ska bli så skönt att ha henne här ett tag. Det passar ju perfekt att hon kommer den här helgen när Jannis är borta så slipper vi vara ensamma.
Nu ska jag preppa lite inför middagen så vi inte behöver stressa med det efter att vi hämtat mamma/mormor från tåget.

     Vad lär vi barnen egentligen?

Jag var tvungen att visa er denna. Ni ser säkert vad det är, plastmat som barn ska leka med.



Så långt har jag ingenting att klaga på, förutom att det kanske inte hade skadat med en flicka och EN POJKE på framsidan. Sist jag kollade var både flickor och pojkar tvugna att äta för att överleva. MEN det var inte det jag skulle prata om nu.

Jag tänkte prata lite om vad är det för mat dom tycker att barnen ska leka att dom äter? 

Pizza, hamburgare, chips, glass, kakor och bakelser, dricka och chokladkakor. Och så lite frukt då för att det ska se bättre ut, men det är ju mest socker i frukt så jag vet inte om jag tycker att det är så mycket bättre.

Jag vet inte om jag kallar det mat och jag hade inte kallat det nyttigt i alla fall. Varför inte lära barnen att äta nyttigt från början?!


 Är 'Over 120 pcs' verkligen ett säljargument? Är det inte mer som en varning?

     Hon är envis.

Som sagt, Kali gillar att prata i "telefoner" med sladd.


Igår var det laddsladden till datorn, idag var det termometern i köksfönstret.

     Kännetecken.

Kvinnan som jobbar på ÖF: Varför har Kali alltid en hårsnodd på armen?
Jag: Jag vet inte, det är hon själv som sätter den så.


Så här ser det oftast ut på Kalis överarm. Högst oklart varför, men det är ju ganska häftigt att ha ett riktigt självvalt kännetecken när man är bara 19 månader.

     Allvarligt?

Imorse när jag vaknade hade jag Fevens 'Dom tio budorden' på skallen. 

Var kom den ifrån liksom? Det måste ju vara säkert 5 år sedan jag sist hörde den. (Jag har inte riktigt koll på när den släpptes men det måste ju vara minst 5 år, eller?)

Jag kan inte ens texten så jag bara nannar. 'Na na na nananana na na na na nana na na.' Om och om och om igen.

Tror ni det är allvarligt? Jag är rädd för att det är det...

     Suck.

Jag fick antagningsbesked från vuxenutbildningen idag. Jag hade sökt Naturkunskap B på distans men jag kom med på flexkursen istället. Så istället för att läsa allt över internet så kommer jag vara tvungen att träffa en lärare en gång i veckan. Men jag kom i alla fall med någonstans. Jippie!
Samtidigt med antagningsbeskedet kom en kallelse till introduktionen som är nästa vecka på onsdag. Kali går inte på dagis, Jannis kommer inte hem förrän på onsdagkväll och närmsta barnvakt bor ungefär 35 mil bort. Inte lika mycket jippie!

Man tycker ju att dom kunde ha lite mer framförhållning. Inte för att det hade gjort så att barnvakterna flyttade närmare, men jag hade i alla fall haft en chans att lösa det.

Lite extra jippie, utöver det vanliga, är att vi på onsdag förmiddag har tid hos en läkare på Bvc för att prata om Kalis astma och hennes mediciner. Snacka om otur. Nu får vi väl vänta en månad till på en ny tid.

     Sladdtelefon.

Vi kanske måste skaffa hemtelefon. Det verkar nämligen som att Kali gillar telefoner med sladd.


Jäkla ungar som är födda på 10-talet, dom förstår inte hur bra dom har det nu när allt är trådlöst.
Dom vet fan inte hur jobbigt det var att blir kissnödig mitt i ett superduperviktigt samtal förr i tiden.

     Ösregn.

Idag har det regnat. Och nu pratar vi inte något litet fjantigt sommarregn utan det har verkligen VRÄKT ner. Ösregnens jävla ösregn.


Stuprännorna klarade inte av allt vatten som kom så snabbt, så det blev översvämmning. Och det sjuka är att det inte syns på bilden hur otroligt mycket vatten det egentligen var.


Jag brukar ju inte alltid vara så nog med att Kali måste ha stövlar när hon plaskar i vattenpölar, men idag fick dom vanliga skorna stanna hemma när vi skulle ut.
Parkeringen var bara en enda gigantisk stor vattenpöl. Otroligt spännande tyckte Kali.

     Ludd.

Nyss när jag tömde ludd ur torktumlaren kom Kali och var nyfiken, som vanligt.

- "Ä' de' dä'? (=Vad är det där?)

Jag visar henne luddet och berättar att det är just ludd.

Vad gör Kali?

Jo självklart tar hon luddet och kutar iväg samtidigt som hon tjuter av busskratt. Hela vägen längst bort till förrådet springer hon.
När jag kommer ikapp henne tar hon luddet och stoppar det i munnen eftersom hon inte har någonstans att rymma längre.
Det tar ungefär en halv sekund innan hon inser hur vidrigt torrt och äckligt ludd är. Hon hostar, fräser och kväljer. Ända till hon spyr upp lunchen.

Happy happy goodtimes! Så var den här dagen fulländad.

(Är jag förresten en elak mamma om jag inte klarade av att hålla mig för skratt?)


     Man undrar ju...

Klockan 23.20 igårkväll började alltså grannarna spela sin jävla skit"musik" igen.
I ungefär en halvtimma höll det på och sedan avslutade dom med något som lät som en muslimsk böneutropning(?!). På maxvolym, såklart!
Men så där lagom till midnatt blev det i alla fall tyst igen efter lite smällande i dörrar och skrik och spring nerifrån grannarna.
Man undrar ju vad dom håller på med.

Förutom att dom spelar så vansinnigt dålig musik så har jag egentligen inget emot att dom spelar högt. Inte ens på en tisdagskväll kl 23.20. Det är bara hiphop/intevetjagvaddetärförjävlaskit/untss-untss-untss som jag inte pallar med.

     Favorit (NOT!!!!) i repris: Men dööööööööö grannjävlar!

Just nu känner jag mig som en bitter gammal kärring, jag önskar livet ur mina festande grannar.

Det är inte det att dom spelar svinhög musik, det är det att dom spelar så själadödande om-du-inte-slår-av-skiten-NU-så-hoppar-jag-från-fönster-och-hoppas-att-jag-landar-på-någonting-hårt-och-vasst-DÅLIG jävla musik.

Untss-untss-untss.

MEN DÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!!!

     Vill man så kan man. Nästan.


Kali tyckte att dockornas säng på ÖF såg mysig ut så hon försökte ta sig en powernap. Det blev dock lite trångt så det blev ingen långvarig vila.

     Jäkla unge!

Kali stod bredvid mig vid diskbänken på en stol idag när jag lagade mat.
Och tydligen var hon hungrig för när jag vände ryggen till så snatchade hon till sig en stor bit falukorv och tog sig ett bett.


Jäkla unge! :)

     När livet är lite extra bra.


Nyäten, utan blöja, med en näve äppelbitar och en god bok, då är livet lite extra bra tycker Kali.

     Modigt.

Idag när jag och Kali kom till busshållplatsen reste en gubbe sig upp och frågade om vi ville sitta på bänken (det regnade ute så vi var tvugna att stå inne i det ganska trånga lilla "huset").

- "Tack men nej tack", svarade jag, "vi *nickar åt Kali* är inte så bra på att sitta still, så det är onödigt."

Gubben satte sig ner igen och det är då jag upptäcker att han har en cigarett i handen, så jag tillägger:

- "Du vet väl att det är rökförbud på busshållplatserna?" Kali har ju astma så jag försöker hålla henne borta från rök och jag tänker INTE stå ute i regnet bara för att han ska få röka i fred.

- "Åh, är det?" svarar gubben och spelar överdrivet förvånad, "det visste jag verkligen inte."

Men sen släckte han ändå sin cigarett och det var ju tur för jag hade nog inte vågat stå på mig mer om han bara fortsatt blossa efter att jag sagt till. Det finns en gräns för hur modig jag vågar vara och den går där.


     Busspremiär.


Idag skulle vi bort till Växhuset (öppen förskola) på Örnäset men Jannis hade bilen så vi fick ta bussen.
Premiärbussturen! Spännande värre, men inte alls lika farligt/jobbigt som jag trodde det skulle vara.

Riktigt smidigt faktiskt och det är inte helt omöjligt att vi låter bilen stanna hemma i framtiden.

Gissa om Kali tyckte att det var roligt att trycka på "stannaknappen"?

     Rönnbär.

Det har varit helt otroligt fint väder idag. I alla fall på eftermiddagen. Jag och Kali har varit ute ända från det att hon vaknade efter lunch och fram till vi gick in och åt middag vid 16-tiden. Och det var riktigt varmt, nästan så man hade lust att ta av sig jacka m.m

Fast det märks ändå att det är höst, det är rönnbär ÖVERALLT.


Kali plockade massa många.


Och så radade hon upp dom på en gammal lastpall vi hittade. Riktigt vackert!

     Kort lunchvila.

Kali gillar inte dörrklockan. Plingar den när hon ligger och sover vaknar hon 99 gånger av 100.

Gissa om jag blev irriterad när det plingade nyss när Kali sov, inte en utan två gånger nästan direkt efter varann så att Kali VERKLIGEN vaknar, och utanför står det en tjej (inte ett barn utan ca 20år) och frågar om jag har några pantflaskor.

-NEJ JAG HAR INGA PANTFLASKOR MEN OM DU INTE HÅLLER KÄFTEN OCH DRAR HÄRIFRÅN JÄVLIGT SNABBT SÅ HAR JAG EN SKOHYLLA SOM DU KAN FÅ UPPKÖRD I RÖVEN. PÅ TVÄREN! hade jag lust att skrika.

Men det gjorde jag ju inte. Såklart. (Hon som plingade såg nämligen inte helt frisk ut och jag tycker att man får ha lite överseende med människor som inte är helt friska. Dom menar ju inget illa utan dom har ju bara lite otur när dom tänker.)

     Fixdag.

- Rensat bland allt skräp i sovrummet och organiserat förrådet. CHECK!

Annars är det inte mycket alls som har hänt här hemma hos oss idag. Inte ens en liten tur ner till lekparken har vi hunnit med.

Men vi var där igår en sväng. Vi gjorde dock inget särskilt, bara hängde lite.


Höhö, fattar ni? "Bara hängde lite"?

Ibland är jag så jävla rolig.


     Men dööööööööö grannjävlar!

Just nu känner jag mig som en bitter gammal kärring, jag önskar livet ur mina festande grannar.

Det är inte det att dom spelar svinhög musik, det är det att dom spelar så själadödande om-du-inte-slår-av-skiten-NU-så-hoppar-jag-från-fönster-och-hoppas-att-jag-landar-på-någonting-hårt-och-vasst-DÅLIG jävla musik.

Untss-untss-untss.

MEN DÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!!!

     Vad har jag gjort för fel?!

Min dator har något emot mig och jag vet inte vad jag har gjort för att den ska vara så sur på mig.
I alla fall så raderar den Live Messenger av sig själv ibland. Bara sådär.

Hur hade den tänkt att jag skulle få över bilder från iphonen till datorn om jag inte har tillgång till mig skydrive? Har datorn överhuvudtaget tänkt på det? Skulle väl inte tro det...

Någon som testat Dropbox? Fungerar det bra?

     Degigt.

Idag var jag och Kali en sväng till ÖF. Vi byggde med sån där konstig salt deg, heter det trolldeg?


Jag byggde en katt.


Kali dödade min katt. (Om ni tittar noga kan ni se att hon stuckit en plastkniv genom katten efter det att hon brutalt mosat ihop den med resten av degen.)


     Grannsamverkan?

Igår när vi hade varit och handlat och var på väg från parkeringhuset med alla tusen svintunga matkassar fick Kali för sig att bli lite tvärtemot. (Vilket hon (såklart!) ofta får lust att bli just när man har tusen svintunga matkassar att bära på.)
Hon gick lååångsamt som om hon fått lim under skorna, hon skulle prompt plocka upp vartenda litet skräp, löv och gruskorn som hon kunde hitta och hon sprang åt ALLA håll förutom dit vi skulle.
Det var riktigt kaos och stämningen i familjen riskerade att bli riktigt dålig. Milt uttryckt!

Då kommer våran granne gående bakom oss. Han ser väl att det inte riktigt går som det ska (eftersom Kali står 10 m bakom oss och vägrar gå framåt) och bestämmer sig för att vara snäll och hjälpa till, så han lyfter upp Kali och bär henne fram till oss.
Svinbra tyckte jag och Jannis. Inte så värst bra tyckte Kali som GALLSKREK och sprattlade som en dåre. Hon lugnade sig inte förrän han släppte ner henne igen.


Jag har två direkta tankar om detta:

1. Stackars grannen. Han ville ju bara vara snäll och så blev det så tokigt.

2. Bra Kali! Man ska aldrig låta någon främmande människa lyfta upp en om man inte vill.


     Deppigt.

För att Kali inte ska rulla ur sin säng på natten brukar jag sätta två böcker i kanten. Den ena är om katter och den andra är om Johnny Depp.

Igår höll Jannis och Kali på att bädda Kalis säng och Kali fick tag på böckerna.

Kali: (håller upp kattboken) Kissis!
Jannis: Ja det där är en katt.
Kali: (håller upp boken om Johnny) Pappa!
Jannis: Nej det där är inte din pappa. Men mamma önskar nog att det var...

Han är inte så dum ändå min karl.


Tyvärr inte Kalis pappa.

     Hej huvudvärk!

Innan Kali föddes kunde jag störa mig på "små" ljud, men det har blivit mycket bättre nu. Det går inte att vara så ljudkänslig med ett barn i hemmet.

Men det finns en gräns för hur mycket ljud jag tål. Den gränsen är definitivt nådd när Kali använder ett metallmått för att banka på badkaret.

Hej huvudvärk!


     Living on the edge.

 
Vem har sagt att man måste ha stövlar för att plaska i vattenpölar?


     Hungrig?


Eventuellt måste jag börja ge Kali lite mer mat. Så hon inte tuggar i sig hela köksbordet.

     Redo för vintern.

Kali har fått en vinteroverall. I storlek 98! Helt galet. Jag köpte först en stl 92 för att men den satt perfekt nu och vintern är ju lååång så jag bytte till en 98 istället och den är inte överdrivet stor.


K som i Kali. Såklart!

Enligt dom som jobbade på Kappahl så var overallerna lite små i storlekarna och det kan jag absolut hålla med om. Annars måste ju Kali ha växt 5 cm sedan i tisdags och nog för att hon är duktig på att växa men det låter lite väl extremt t.o.m för henne.
Den är lite lång i armarna men muddarna sitter åt så pass bra runt handlederna att det inte är något problem.

Nu behöver hon bara vinterskor och säkert ungefär tusen saker till och sedan är hon redo för vintern.

     Ibland har man det bra.


Kali sover och jag passar på att spendera lite kvalitetstid med Jax (och resten av gänget i 'Sons of Anarchy').

"Jag kan inte fixa det här snabbt eller enkelt"
säger han. Det gör inget! Ta den tid du behöver snygging, jag tittar och njuter.

     Tänkte inte på det.

Jag tror jag börjar bli lite för van vid att vara ensam. När jag skrev inlägget om att muta sitt barn när man lagar middag tänkte jag inte ens på att dom flesta kan låta sin partner ta hand om antingen barn eller matlagning. Vet inte om det är en bra eller dålig sak..

     Plötsligt händer det.


Och inte på något positivt sätt. Orka vänta på ett jävla tåg när man är hungrig och har en hungrig unge i baksätet.

     Hur gör ni?

Hur gör ni för att få laga middag utan att ungen hittar på en massa bus eller står och hänger er i byxbenen?


Jag sätter min busunge bredvid mig på diskbänken och mutar henne med fetaost.

     Är det höst nu?

Vissa tydliga hösttecken har siktats.


1. Det regnar "höstigt" istället för "sommrigt".

2. Det är inte så varmt längre. (Folk som inte är från Kiruna har jacka på sig. Fast det har mina thailändska grannar iofs haft nästan hela sommaren.)

3. Det är september.

4. Tv-tablån är FULL av säsongspremiärer.

5. Löven på träden är vackra och gula.


Betyder det att det är höst nu?


     Godnatt.

Det blir en tidig kväll ikväll. Eller tidigt är det kanske inte, men tidigare i alla fall. Jag vet inte varför men jag är dödstrött och jag skulle lätt kunna sova till i övermorgon eller något om jag bara fick chansen.

Sov gott!

     Öppnis.

Fick tips av dom på Bvc om en öppen förskola. Eller 'mötesplats' som det tydligen hette, jag vet inte vad skillnaden riktigt är, kanske man inte behöver ha barn för att gå dit eller något.
Hursomhelst så googlade jag lite för att ta reda på var den låg och gissa om jag blev nöjd när jag inser att den ligger bara ungefär 2 kvarter härifrån.

När Kali vaknar efter sin lunchvila ska vi gå dit och kolla läget.






RSS 2.0