Skulle ni sagt till?
När vi var på Bvc igår pratade sjuksköterskan hela tiden om Kali som 'han'. (Det var inte bara en gång utan hon verkade verkligen tro att Kali var en pojke.)
Det händer ganska ofta eftersom vi inte klär Kali så värst "flickigt" så både jag och Jannis är van och därför rättade vi henne inte. Jag tycker inte att det spelar så stor roll vad folk tror.
Men är det inte ganska konstigt att hon tog fel? Dels så måste hon ju sett svart på vitt i sina papper att Kali är en flicka och sedan så såg hon ju Kali utan kläder när det var dags för vägning och mätning. Jättekonstigt!
Skulle ni sagt till? Skulle ni rättat henne och riskerat att det blivit lite tryckt stämning?
Ps. Fan vad kul att få använda uttrycket 'svart på vitt' i en mening! Hur ofta händer det?
Det händer ganska ofta eftersom vi inte klär Kali så värst "flickigt" så både jag och Jannis är van och därför rättade vi henne inte. Jag tycker inte att det spelar så stor roll vad folk tror.
Men är det inte ganska konstigt att hon tog fel? Dels så måste hon ju sett svart på vitt i sina papper att Kali är en flicka och sedan så såg hon ju Kali utan kläder när det var dags för vägning och mätning. Jättekonstigt!
Skulle ni sagt till? Skulle ni rättat henne och riskerat att det blivit lite tryckt stämning?
Ps. Fan vad kul att få använda uttrycket 'svart på vitt' i en mening! Hur ofta händer det?
Nu åker den fram.
Ja, gitarren då alltså. Vi (jag och Jannis) har lovat oss själva att det är slut med "smygande" på kvällarna när Kali sover. Vi har fått in en skitkass vana där vi sänker tv:n, viskar och smyger omkring efter det att hon lagt sig vilket såklart resulterat i att hon är väldigt ljudkänslig när hon sover och vaknar för minsta lilla.
Nu under sommaren har det varit mycket mer ljud runt henne på kvällarna så hon har vant sig vid det och vi ska försöka hålla det så även nu när det blir vardag igen.
Jag tycker det är svårt men jag försöker hålla uppe volymen på tv:n och idag plockar jag som sagt fram gitarren. Det har jag inte gjort sedan Kali var pytteliten.
Rock on! Eller 'gåkkåå' som Kali skulle ha sagt.
Nu under sommaren har det varit mycket mer ljud runt henne på kvällarna så hon har vant sig vid det och vi ska försöka hålla det så även nu när det blir vardag igen.
Jag tycker det är svårt men jag försöker hålla uppe volymen på tv:n och idag plockar jag som sagt fram gitarren. Det har jag inte gjort sedan Kali var pytteliten.
Rock on! Eller 'gåkkåå' som Kali skulle ha sagt.
Ursäkta mig, men...
...på en gång jag publicerat förra inlägget ramlar det in två kommentarer om att nya frisyren är fin men inte en enda om att jag är duktig.
Det är inte så att jag tycker illa om att få komplimanger för mitt hår, jag skulle bara tycka mer om att få höra att jag gjort något bra. Komplimanger för håret är ju egentligen mer något för frisören än för mig.
Imponerad av mig själv.
Idag känns det som att jag fått massor gjort. På förmiddagen var det 18-månaderskontroll och sen efter lunch lämnade jag in min ansökan till vuxenutbildningen (jag ska läsa in naturkunskap B), åkte och klippte mig och sen var jag på biblioteket och lånade en stor hög med böcker.
Utöver det har det handlats och lagats lcfh-lasagne (Jo, vi har tydligen börjat med det. Det är dock högst oklart hur länge jag kommer klara mig utan makaroner och choklad.), krokar har borrats upp i hallen, barnet har rastats(gungats) och badats och tvätten har tvättats.
Jag i min nya frisyr. Nästan allt det svarta är borta nu, ÄNTLIGEN!
Här ska det letas inspiration till min Kali-tatuering. Ordentligt ska det vara.
Jag är så jävla nöjd! Eller egentligen är jag inte nöjd, jag är imponerad. Jag är imponerad av att jag som är mästarnas mästare i att skjuta på saker äntligen drog tummen ur röven och ansökte till vuxenutbildningen. Wow för mig! Det kanske inte låter så märkvärdigt för er men för mig är det här en stor sak. Det har inte varit något jag har tänkt på dagligen men det har liksom legat i bakhuvudet och malt och tyngt ner mig länge.
Och så är jag ganska nöjd med håret också, och det skadar ju inte, fast det kan jag ju inte ta åt mig någon ära för.
Utöver det har det handlats och lagats lcfh-lasagne (Jo, vi har tydligen börjat med det. Det är dock högst oklart hur länge jag kommer klara mig utan makaroner och choklad.), krokar har borrats upp i hallen, barnet har rastats(gungats) och badats och tvätten har tvättats.
Jag i min nya frisyr. Nästan allt det svarta är borta nu, ÄNTLIGEN!
Här ska det letas inspiration till min Kali-tatuering. Ordentligt ska det vara.
Jag är så jävla nöjd! Eller egentligen är jag inte nöjd, jag är imponerad. Jag är imponerad av att jag som är mästarnas mästare i att skjuta på saker äntligen drog tummen ur röven och ansökte till vuxenutbildningen. Wow för mig! Det kanske inte låter så märkvärdigt för er men för mig är det här en stor sak. Det har inte varit något jag har tänkt på dagligen men det har liksom legat i bakhuvudet och malt och tyngt ner mig länge.
Och så är jag ganska nöjd med håret också, och det skadar ju inte, fast det kan jag ju inte ta åt mig någon ära för.
18 månader.
Nu har vi precis kommit hem från Kalis 18-månaderskontroll på Bvc.
Hon är 85cm lång, väger 12,4kg och är numer vaccinerad mot mässling, polio och röda hund. "Ajaj" sa hon när hon fick sprutan och sen var det inte mer med det.
Vi har fått tid i september för att prata med läkaren om astman och medicinerna. Det ska bli skönt att få ställa lite frågor till någon som vet.
Hemma.
Eller jag vet inte om jag ska kalla det för hemma, det känns som om jag aldrig riktigt bott här.
Jag vet inte var 'hemma' är längre. Men jag kände mig i alla fall inte hemma i Kiruna längre. Konstig känsla att inte känna sig hemma i staden som man bott i i hela (nästan) sitt liv.
Vi flyttade hit till Luleå den 10 juni. Kali var sjuk som fan och hostade hur mycket som helst.
Sedan var vi i Kiruna under festialhelgen. Vi var här hemma en snabbis och efter det åkte vi ner till Strömstad i en månad.
När vi kom hem från semestern var vi här i exakt fem dagar innan vi åkte upp till Kiruna igen.
Jag har aldrig fått någon riktig chans att bo in mig och känna mig som hemma här. Visst känns det som att jag kommer hem när jag kliver in genom dörren och ser alla våra saker, men jag blir otrygg så fort jag kliver utanför lägenhetsdörren. Jag känner ingen. Jag vet inte hur bussarna går. Jag vet inte vad jag och Kali ska göra för att fördriva tiden när vintern kommer och dagarna blir kalla och korta.
Men nu är vi i alla fall "hemma" och nu ska vi inte åka någonstans på länge. LÄNGE! Helst inte förrän nästa år. Det är dags att börja boa nu.
200m vardagsrumshinder i halvgrekisk stil.
Kali har blivit väldigt inspirerad av att titta på friidrotts-VM.
Här springer hon 200m vardagsrumshinder i halvgrekisk stil*.
Usain Bolt, släng dig i väggen!
*I antika Grekland idrottade man ju naken och halvgrekisk stil är därför när man är naken från midjan och neråt. Såklart!
Här springer hon 200m vardagsrumshinder i halvgrekisk stil*.
Usain Bolt, släng dig i väggen!
*I antika Grekland idrottade man ju naken och halvgrekisk stil är därför när man är naken från midjan och neråt. Såklart!
Fail!
Inga cyklar inne i affären eller personalen.
Tänk så viktigt det är med placering av skiljetecken.
Någon på Ica Kvantum i Kiruna borde få sparken. Eller i alla fall tjänstledigt för att gå Komvux och bättra på sina svenskkunskaper lite.
En sån där dålig dag.
Idag är en riktigt dålig dag. En sån där dag som man önskar går fort fort och sedan aldrig kommer igen.
Egentligen är det väl ingenting speciellt som har hänt just idag utan det är bara den sista tiden som varit "lite mycket". Lite problem här, några bekymmer där och så strösslar man det hela med lite oro och ta-daa!
Jag känner mig trött ända in i själen och det gör ont i mitt hjärta. (Inget så här jävla "det gör ont i mammahjärtat-trams" utan på riktigt! Det sticker och värker.) Högst oklart vad det beror på men jag hoppas att det går över snart.
Egentligen är det väl ingenting speciellt som har hänt just idag utan det är bara den sista tiden som varit "lite mycket". Lite problem här, några bekymmer där och så strösslar man det hela med lite oro och ta-daa!
Jag känner mig trött ända in i själen och det gör ont i mitt hjärta. (Inget så här jävla "det gör ont i mammahjärtat-trams" utan på riktigt! Det sticker och värker.) Högst oklart vad det beror på men jag hoppas att det går över snart.
Mmmmmmassage.
När jag fyllde år så fick jag flera presentkort på massage. Ett har inte blivit använt. Förrän nu.
Massage är fan helt underbart! Halleluja för massage!
Jag tror jag har sagt det förr men jag säger det igen: Massage borde vara en mänsklig rättighet!
Minst en gång i månaden borde alla få massage. Det behöver inte vara någon lång helkroppsmassage av ett proffs utan det räcker med att man får en snabb nack- eller fotmassage av sin partner/mamma/brorsa/granne/whatever. Världen hade nog blivit en lite trevligare och mer omtänksam plats om alla var lite mer avslappnade.
Massage är fan helt underbart! Halleluja för massage!
Jag tror jag har sagt det förr men jag säger det igen: Massage borde vara en mänsklig rättighet!
Minst en gång i månaden borde alla få massage. Det behöver inte vara någon lång helkroppsmassage av ett proffs utan det räcker med att man får en snabb nack- eller fotmassage av sin partner/mamma/brorsa/granne/whatever. Världen hade nog blivit en lite trevligare och mer omtänksam plats om alla var lite mer avslappnade.
Trångt.
Amy gillar att ligga på skrivsbordsstolen så när jag också vill sitta där blir det lite trångt. Trångt men mysigt!
Finns det hjärterum finns det stjärterum. Eller hur är det man brukar säga?
Finns det hjärterum finns det stjärterum. Eller hur är det man brukar säga?
Gårdagen.
Jag och Kali snusade på litenliten bebis igår. Ända till Gällivare åkte vi för att få se på det lilla underverket och det var det värt. Och så fick jag fika och prata lite med underverkets mamma förstås vilket var väldigt trevligt! Det är inte så ofta som vi träffas.
Kali röjde med underverkets storebror. Han (syns upp till höger i bilden) hjälpte Kali hoppa studsmatta eftersom hon inte är stor nog att hoppa själv.
Kali röjde med underverkets storebror. Han (syns upp till höger i bilden) hjälpte Kali hoppa studsmatta eftersom hon inte är stor nog att hoppa själv.
Tråkigt.
Ibland får man höra så tråkiga saker. Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka om det jag fått höra idag.
Hoppas allt löser sig och att alla snart mår bra igen.
Hoppas allt löser sig och att alla snart mår bra igen.
I'm back!
Jag är tillbaka från mitt blogguppehåll! Tror jag, man får ju se hur det blir.
Det har hänt både mycket och ingenting nu under dom dagar det varit tyst här.
Kali har varit sjuk så vi har mest bara tagit det lugnt, men sen när vi väl gick ut för att gå på dop visade det sig att det inte bara var dop utan ett dop/bröllop vi skulle på. Jag vet inte varför men jag hade det lite på känn. Fast jag blev ändå totalchockad när jag väl insåg att dom skulle gifta sig, konstig hur det där fungerar..
Nu mår Kali mycket bättre i alla fall och förhoppningsvis hinner vi med en massa skoj och bus med våra vänner nu den här veckan när vi är i Kiruna. Och kanske hinner vi en sväng ner till Gällivare för att hälsa på Kalis nya precis nyfödda kompis.
Man får som sagt helt enkelt se hur det blir.
Det har hänt både mycket och ingenting nu under dom dagar det varit tyst här.
Kali har varit sjuk så vi har mest bara tagit det lugnt, men sen när vi väl gick ut för att gå på dop visade det sig att det inte bara var dop utan ett dop/bröllop vi skulle på. Jag vet inte varför men jag hade det lite på känn. Fast jag blev ändå totalchockad när jag väl insåg att dom skulle gifta sig, konstig hur det där fungerar..
Nu mår Kali mycket bättre i alla fall och förhoppningsvis hinner vi med en massa skoj och bus med våra vänner nu den här veckan när vi är i Kiruna. Och kanske hinner vi en sväng ner till Gällivare för att hälsa på Kalis nya precis nyfödda kompis.
Man får som sagt helt enkelt se hur det blir.
Värre.
Kalis hosta har blivit värre. Min huvudvärk ökar i takt med hostan (och den medföljande sömnbristen). Lägg till lite mensvärk och ni får en ungefärlig bild av situationen just nu.
Men det skadar inte att se positivt på saker och ting och det finns faktisk en bra sak att rapportera: Hennes feber har gett sig.
Men det skadar inte att se positivt på saker och ting och det finns faktisk en bra sak att rapportera: Hennes feber har gett sig.
Feber och hosta.
Kali har blivit vi-har-varit-på-semester-förkyld eller så håller hon på att få fler tänder. Den sjuka mängden dreggel som rinner ur hennes mun tyder på tänder men vi få se...
Hursomhelst så är hon VÄLDIGT snorig och när hon blir snorig så kickar hennes förkylningsastma (eller vad fan det nu är hon har) in och ger henne hostan från helvetet.
Och utöver det så har hon ett par graders feber.
Det jag försöker säga är att vi sover lite dåligt för tillfället och jag har huvudvärk.
Mycket huvudvärk.
Hursomhelst så är hon VÄLDIGT snorig och när hon blir snorig så kickar hennes förkylningsastma (eller vad fan det nu är hon har) in och ger henne hostan från helvetet.
Och utöver det så har hon ett par graders feber.
Det jag försöker säga är att vi sover lite dåligt för tillfället och jag har huvudvärk.
Mycket huvudvärk.
Duktig katt?
Plötslig blir det ett jävla liv inne i sovrummet och katten far omkring i fönstret som en idiot. Varför?
Därför.
Därför.
Ny säng.
När man börjar bli stor så är det dags att få en stor säng. Men tills vi köpt en riktig stor säng får Kali nöja sig med att vi öppnat upp ena sidan på spjälsängen.
Säng på natten. Myshörna på dagen.
Säng på natten. Myshörna på dagen.
Minikörskola.
I sommar har Kali fått lära sig två viktiga saker angående bilkörning.
1.
Hur (eller rättare sagt var) man startar en bil.
2.
Hur man kommunicerar i trafiken.
Snacka om att hon kommer vara steget föra alla andra när det är dags för henne att ta körkort
1.
Hur (eller rättare sagt var) man startar en bil.
2.
Hur man kommunicerar i trafiken.
Snacka om att hon kommer vara steget föra alla andra när det är dags för henne att ta körkort
Hur tänkte du nu lilla vännen?
När man köper en liten bil (t.ex en liten Peugeot som på bilden) så antar jag att det är för att man vill vara lite ekonomisk. Man vill helt enkelt ha en liten lätt bil som är lite mer bränslesnål än en stor tung bil.
Hur tänker man då när man slänger på en sån här gigantisk takbox? Den är ju bredare än bilen!
Och trots den pyttelilla bilen och den jättestora takboxen körde föraren som en galning. Ingen ecodriving där inte!
Hur tänker man då när man slänger på en sån här gigantisk takbox? Den är ju bredare än bilen!
Och trots den pyttelilla bilen och den jättestora takboxen körde föraren som en galning. Ingen ecodriving där inte!
På väg hem.
Vi har kört hela dagen och nu har vi precis satt oss i bilen och börjat köra igen efter ett välbehövligt middagsstopp hos Sandra och Josef i Söderhamn. (Tack så jättemycket!) Nu är det inte ens 70 mil kvar :P
Tvåbarnsmamma.
Ibland känns det som att jag har två barn. En ettochetthalvtåring som har hamnat i någonsorts förtrotsålder och en tjugosjuåring som beter sig som en efterbliven fjortis.
Jag behöver mer semester!
Jag behöver mer semester!
Sista joggingturen.
Ialla fall här nere på semestern.
Jag tänker fortsätta med joggingen när jag kommer hem, det känns som en riktigt trevlig och alldeles lagom form av motion. Och jag tror att Luleå är en bra joggingstad, det finns väl ganska mycket gångbanor m.m där? Sen får man ju se hur det blir till vintern...
Om jag får säga det själv så har jag varit grymt duktig och hurtig nu i sommar.
Fr.o.m den 18 juli då jag köpte mina löparskor och träningskläder har jag varit ute och sprungit sex gånger. Om man räknar bort dom nio dagar då jag inte kunnat springa (helgen jag var i Helsingborg och dom sista dagarna när jag varit själv med Kali) så är det sexton dagar kvar.
Sex gånger på sexton dagar = SUPERHURTIGT.
(Och kom nu inte och klaga på mitt sätt att räkna. Jag vill räkna så här så att jag känner mig extra duktig.)
Jag tänker fortsätta med joggingen när jag kommer hem, det känns som en riktigt trevlig och alldeles lagom form av motion. Och jag tror att Luleå är en bra joggingstad, det finns väl ganska mycket gångbanor m.m där? Sen får man ju se hur det blir till vintern...
Om jag får säga det själv så har jag varit grymt duktig och hurtig nu i sommar.
Fr.o.m den 18 juli då jag köpte mina löparskor och träningskläder har jag varit ute och sprungit sex gånger. Om man räknar bort dom nio dagar då jag inte kunnat springa (helgen jag var i Helsingborg och dom sista dagarna när jag varit själv med Kali) så är det sexton dagar kvar.
Sex gånger på sexton dagar = SUPERHURTIGT.
(Och kom nu inte och klaga på mitt sätt att räkna. Jag vill räkna så här så att jag känner mig extra duktig.)
Kali på dagis.
Kali valde delar av sin "outfit" själv idag. Jag försökte få på henne lite tunnare skor, men hon SKULLE HA STÖVLAR. Och solglasögon!
Sen gick vi ner till dagiset här på ön och hälsade på alla barnen.
Kali provgungade på en "stor gunga" för första gången. Det gick alldeles utmärkt efter en stund när hon förstod att hon var tvungen att hålla i sig hela tiden.
Byxorna som Kali hade på sig idag var från H&M's rosa och fluffiga sida och dom är helt värdelösa.
Dom är alldeles för tighta i benen vilket gör det svårt att springa och klättra och dom hasar ner (och drar blöjan med sig) så att rumpan blir bar. Riktigt dåligt!
Sen gick vi ner till dagiset här på ön och hälsade på alla barnen.
Kali provgungade på en "stor gunga" för första gången. Det gick alldeles utmärkt efter en stund när hon förstod att hon var tvungen att hålla i sig hela tiden.
Byxorna som Kali hade på sig idag var från H&M's rosa och fluffiga sida och dom är helt värdelösa.
Dom är alldeles för tighta i benen vilket gör det svårt att springa och klättra och dom hasar ner (och drar blöjan med sig) så att rumpan blir bar. Riktigt dåligt!
Åska?
Ett envist rykte här på ön gör gällande att det ska bli en sjudundrande storm med åska och hela faderullan i natt.
Jag är inte säker på om jag tycker att det där ser ut som en åskstorm, men jag är riktigt kass på att förutspå väder och kan därför med lätthet ha fel. Väldigt fel.
Jag HOPPAS att jag har fel, åska är ju bland det mysigaste som finns!
Ajaj.
Vad händer om man tar denna stentrappa (se bilden nedanför) och låter en 12 kilo tung ettåring rulla ner för den?
Det ska jag visa er strax.
Hela sommaren har jag och resten av familjen vaktat som hökar när Kali varit i närheten av trappan för att inte olyckan ska vara framme.
Men i takt med att dagarna och veckorna gått och Kali, utan att ens ramla litegrann, blivit stensäker (höhö) på att klättra i den livsfarliga trappen har vi börjat slappna av lite mer.
Det skulle vi inte gjort...
...för idag gjorde hon en kullerbytta och skrapade upp pannan och lite på armen.
Typiskt att hon klarat sig hittills och så ramlar hon nu när det bara är två dagar kvar till vi åker hem.
Det ska jag visa er strax.
Hela sommaren har jag och resten av familjen vaktat som hökar när Kali varit i närheten av trappan för att inte olyckan ska vara framme.
Men i takt med att dagarna och veckorna gått och Kali, utan att ens ramla litegrann, blivit stensäker (höhö) på att klättra i den livsfarliga trappen har vi börjat slappna av lite mer.
Det skulle vi inte gjort...
...för idag gjorde hon en kullerbytta och skrapade upp pannan och lite på armen.
Typiskt att hon klarat sig hittills och så ramlar hon nu när det bara är två dagar kvar till vi åker hem.
Jag vill hem nu!
Det har varit en otroligt härlig sommar och jag är så glad att vi valde att åka ner hit och stanna såpass länge som vi gjort. Kali har verkligen haft en underbar sommar, precis en sån sommar som alla barn borde få ha.
Men nu är jag less. Jag är less på att behöva värma välling i en gryta på spisen istället för i micron. Jag är less på att dom äckliga fästingarna biter Kali (hon har haft tre stycken nu och hon har ett konstigt rött märke på ena vaden). Jag är less på att inte vara hemma hos mig själv så jag kan bestämma helt själv utan istället vara tvungen att ta hänsyn till släkten vad man än ska göra. Jag är less på att bo i ett gammalt opraktiskt hus med litet dåligt kök och många stora spindlar.
Jag är less på spindlar. Jag vill hem!
Men nu är jag less. Jag är less på att behöva värma välling i en gryta på spisen istället för i micron. Jag är less på att dom äckliga fästingarna biter Kali (hon har haft tre stycken nu och hon har ett konstigt rött märke på ena vaden). Jag är less på att inte vara hemma hos mig själv så jag kan bestämma helt själv utan istället vara tvungen att ta hänsyn till släkten vad man än ska göra. Jag är less på att bo i ett gammalt opraktiskt hus med litet dåligt kök och många stora spindlar.
Jag är less på spindlar. Jag vill hem!
Jag vill hem nu!
Det har varit en otroligt härlig sommar och jag är så glad att vi valde att åka ner hit och stanna såpass länge som vi gjort. Kali har verkligen haft en underbar sommar, precis en sån sommar som alla barn borde få ha.
Men nu är jag less. Jag är less på att behöva värma välling i en gryta på spisen istället för i micron. Jag är less på att dom äckliga fästingarna biter Kali (hon har haft tre stycken nu och hon har ett konstigt rött märke på ena vaden). Jag är less på att inte vara hemma hos mig själv så jag kan bestämma helt själv utan istället vara tvungen att ta hänsyn till släkten vad man än ska göra. Jag är less på att bo i ett gammalt opraktiskt hus med litet dåligt kök och många stora spindlar.
Jag är less på spindlar. Jag vill hem!
Men nu är jag less. Jag är less på att behöva värma välling i en gryta på spisen istället för i micron. Jag är less på att dom äckliga fästingarna biter Kali (hon har haft tre stycken nu och hon har ett konstigt rött märke på ena vaden). Jag är less på att inte vara hemma hos mig själv så jag kan bestämma helt själv utan istället vara tvungen att ta hänsyn till släkten vad man än ska göra. Jag är less på att bo i ett gammalt opraktiskt hus med litet dåligt kök och många stora spindlar.
Jag är less på spindlar. Jag vill hem!
Fyra generationer.
Jag har ju helt glömt bort att lägga upp bilder från när vi var i Helsingborg och hälsade på min mormor. Det kan bero på att jag, som vanligt, glömde bort att fotografera mer än någon enstaka bild.
Precis innan vi skulle sätta oss i bilen och åka därifrån kon jag på att vi hade glömt att fota oss alla fyra tillsammans så det blev en väldigt modern vänta-jag-ska-bara-fota-oss-lite-snabbt-stå-still-och-försök-se-normal-ut-trots-att-du-har-solen-i-ögonen-bild a'la bloggarstyle tagen på trottoaren bredvid bilen. Mormor var MYCKET skeptisk.
Men här är vi i alla fall, fyra generationer.
(Här är vi fyra för ett år sedan.)
Precis innan vi skulle sätta oss i bilen och åka därifrån kon jag på att vi hade glömt att fota oss alla fyra tillsammans så det blev en väldigt modern vänta-jag-ska-bara-fota-oss-lite-snabbt-stå-still-och-försök-se-normal-ut-trots-att-du-har-solen-i-ögonen-bild a'la bloggarstyle tagen på trottoaren bredvid bilen. Mormor var MYCKET skeptisk.
Men här är vi i alla fall, fyra generationer.
(Här är vi fyra för ett år sedan.)
Säg mig vad du drömt.
Jag har börjat prata med Kali om drömmar. Inga avancerade saker utan jag frågar henne bara vad hon "tänkt på" medan hon sovit. Hon svarar så roligt.
Jag: Har du sovit gott?
Kali: Mmmm.
Jag: Vad har du tänkt på?
Kali börjar dansa.
Jag: Har du dansat? Vem har du dansat med?
Kali: Katten. Och sen ler hon stooort.
Dansat med katten, hur härligt är inte det?
Jag älskar henne så att hjärtat nästan spricker hela tiden, men när hon säger sånt här är det nästan så att det gör ont.
Min härliga smarta trollunge.
Surfer girl.
Oooooo, vad är det här för spännande och säkert alldeles livsfarlig planka som ligger här på stranden och skräpar? Den bara MÅSTE jag klättra på!
Up up and awaaaa...
...vänta lite!
Vad är det här för något fint? Går den att äta?
Nej! Inte tappa fokus nu! Det var ju klättra på den säkert livsfarliga plankan jag skulle göra...
Kämpa kämpa.
Ta-daaa!
Kolla in posen! Jag tror Kali kan bli en grym surfare i framtiden.
Snälla, säg att jag är rolig!
- Är det WELLing i den här eller?
Dagens fråga.
Hur lång tid tror ni det tog innan hon började rita på bordet?
Rätt svar: Inte många sekunder alls. Men vad fan gör man inte för att försöka underhålla sitt barn när det ösregnar HELA dagen?
Rätt svar: Inte många sekunder alls. Men vad fan gör man inte för att försöka underhålla sitt barn när det ösregnar HELA dagen?
Jag och tjejerna.
Imorgon åker mamma, pappa och deras hund hem till Kiruna och Jannis är borta och jobbar.
Så fr.o.m imorgon är det bara jag, Kali och katten kvar i det lilla huset på den stora gräsmattan. (Släkten finns ju i olika hus runtomkring, men ändå.) Lite ensamt kommer det bli.
Skönt, men ensamt.
Mest skönt.
Men lite ensamt också.
Jag undrar om det är värt att börja fundera på vad som kan finnas i och runt ett gammalt (150år?) hus eller om jag bara ska strunta i att vara rädd för mörker, myror, spindlar, spöken och annat otrevligt? Vad tror ni?
Så fr.o.m imorgon är det bara jag, Kali och katten kvar i det lilla huset på den stora gräsmattan. (Släkten finns ju i olika hus runtomkring, men ändå.) Lite ensamt kommer det bli.
Skönt, men ensamt.
Mest skönt.
Men lite ensamt också.
Jag undrar om det är värt att börja fundera på vad som kan finnas i och runt ett gammalt (150år?) hus eller om jag bara ska strunta i att vara rädd för mörker, myror, spindlar, spöken och annat otrevligt? Vad tror ni?
Ge mig badförbud!
Det hände ju en gång här i oktober att jag råkade tappa Kali på babysimmet. Det gick ju bra, Kali överlevde med god marginal och jag lovade mig själv att jag aldrig (ALDRIG!) någonsin sklle tappa henne i vatten igen.
Idag hände det igen.
Vi var nere vid havet och badade från klipporna och jag tänkte inte på att Kali var insmord med en massa solkräm. (För er som är lika efterblivna som jag var kan jag förklara att unge insmord i solkräm+vatten=snorhalt!)
När jag känner att hon glider ur mitt grepp förlorade min hjärna förmågan att tänka på flera saker samtidigt så jag slutar trampa vatten och bara försöker få tag på Kali. Jag lyckas greppa tag i hennes arm men eftersom jag slutat trampa vatten så sjunker jag ju och det är ungefär nu jag drabbas av lite mild panik.
Så jag trycker Kali upp mot mamma som står på klipporna och hon tar emot henne och när jag inte har 12kg extra är det inga problem att ta mig upp till ytan.
Enligt dom som var i vattnet bakom mig och dom som stod på klipporna fick Kali inte ens huvudet under vattnet och jag tror dom för hon fick ingen kallsup och hon var inte ledsen eller rädd.
Men vad fan spelar det för roll?! Tänk om hon hade fått det. Tänk om det bara varit hon och jag där. Tänk om, tänk om, tänk om...
Godnatt, nu ska jag lägga mig i sängen och älta lite.
Idag hände det igen.
Vi var nere vid havet och badade från klipporna och jag tänkte inte på att Kali var insmord med en massa solkräm. (För er som är lika efterblivna som jag var kan jag förklara att unge insmord i solkräm+vatten=snorhalt!)
När jag känner att hon glider ur mitt grepp förlorade min hjärna förmågan att tänka på flera saker samtidigt så jag slutar trampa vatten och bara försöker få tag på Kali. Jag lyckas greppa tag i hennes arm men eftersom jag slutat trampa vatten så sjunker jag ju och det är ungefär nu jag drabbas av lite mild panik.
Så jag trycker Kali upp mot mamma som står på klipporna och hon tar emot henne och när jag inte har 12kg extra är det inga problem att ta mig upp till ytan.
Enligt dom som var i vattnet bakom mig och dom som stod på klipporna fick Kali inte ens huvudet under vattnet och jag tror dom för hon fick ingen kallsup och hon var inte ledsen eller rädd.
Men vad fan spelar det för roll?! Tänk om hon hade fått det. Tänk om det bara varit hon och jag där. Tänk om, tänk om, tänk om...
Godnatt, nu ska jag lägga mig i sängen och älta lite.
ALLA har det bra.
Amy njuter till fullo av att vara "landskatt" för ett par veckor. (Trots att hon inte får springa löst utan sitter fast med sele och låååångt koppel.)
Hon jagar alla stackars småfåglar och igår fångade hon nästan en äckeltrollslända.
Sista dagen.
Imorgon åker Jannis iväg för att börja jobba igen, så ikväll har vi haft en riktig myskväll med god mat och massa lek och bus på gräsmattan.
Det har varit helt otroligt fint väder nu dom sista dagarna och idag är inget undantag. Jag sitter i bara klänning ute på altanen och dricker lite vin och bara njuter.
Resten av familjen/släkten är borta på födelsedagsmiddag, Jannis är inne och packar och Kali sover så det är helt tyst och lugnt. Härligt!
Tidigare idag. Kali röjde runt i pyramiden efter jordgubbar. Hon har lite missuppfattat vilken färg det ska vara på gubbarna när dom är mogna så det gällde att vara lite uppmärksam så att inte alla försvann.
Det har varit helt otroligt fint väder nu dom sista dagarna och idag är inget undantag. Jag sitter i bara klänning ute på altanen och dricker lite vin och bara njuter.
Resten av familjen/släkten är borta på födelsedagsmiddag, Jannis är inne och packar och Kali sover så det är helt tyst och lugnt. Härligt!
Tidigare idag. Kali röjde runt i pyramiden efter jordgubbar. Hon har lite missuppfattat vilken färg det ska vara på gubbarna när dom är mogna så det gällde att vara lite uppmärksam så att inte alla försvann.
Tillbaks på landet.
Efter en helg i Helsingborg är vi nu tillbaks på landet. FAN VA SKÖNT!
I en stad måste man hela tiden ha stenkoll. På Kali. På bilar. På fontäner. På folk. På hundar. På allt. Jag är helt jävla slut, både i kroppen och i huvudet.
Här mitt ute i ingenstans måste man ju fortfarande ha koll men det är ett mycket lugnare tempo, det finns inga bilar, konstiga människor eller arga hundar och hela släkten kan hjälpa till och hålla utkik efter busfröet.
Sen finns det ju klara fördelar med att bo i en stuga på landet. Det är ganska "oömt" inomhus och när Kali inte går att ha i möblerade rum längre så öppnar man bara dörren och låter henne springa av sig på den gigantiska gräsmattan. Man kan gå på äventyr i skogen, bada i havet eller bara kolla på småkryp i rabatterna.
Mormors lägenhet i Helsingborg är ganska liten och är inredd för att passa en tant, inte en ettåring med myror i brallan. Jag vet inte hur många ömtåliga eller farliga saker jag flyttat på under helgen, men det är MÅNGA!
